Året var 1972 när FN lyckades få medlemsstaterna att komma överens om en deklaration om den mänskliga miljön, även kallad Stockholmsdeklarationen. Ännu en miljökonferens hölls i Rio de Janeiro 1992 och kommer till sommaren att följas upp med en konferens, även denna i Rio de Janeiro, kallad Rio+20.

För att fira Stockholmskonferensen fyrtionde födelsedag anordnar TCO en konferens och lanserar i samband med denna sitt verktyg Rio Ranking. Rio Ranking är en databas där man sammanställt information från 134 olika länder för att kunna avgöra hur ”grönt” dessa ekonomier utvecklats sedan miljökonferensen i Stockholm 1972.

Europafacket uppmärksammar konferensen i ett pressmeddelande och berömmer databasen eftersom enskilda arbetstagare och fackföreningar nu lättare och på ett bättre och mer transparetnt sätt kommer att kunna jämföra hur olika stater utvecklats på området. Databasen kommer också att hjälpa till för att identifiera bättre sätt att uppnå hållbarhet.

Hon är en av två ordförande i The UN High-level Panel on Global Sustainability. Gruppen skapades av FN:s General sekreterare Ban Ki-moon 2010 och har som uppdrag att föreslå en ny plan för global hållbarhet. Tanken är enligt Tarja Halonen att bidra med idéer till FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 2012, även kallad Rio+20.  I sitt anförande om global hållbarhet gav Tarja Halonen en översikt över panelens arbete och utmaningar som är kopplade till hållbar utveckling bland annat, reducering av fattigdom och kvinnors rättigheter och förklarade att hon var optimistisk inför framtiden.

Den andra talaren Connie Hedegaard, EU:s kommissionär för klimatfrågor, är även hon medlem i panelen och hon höll ett anförande om hållbarhet från EU:s perspektiv. Det handlade till stor del om de goda exemplen som EU bidrar med.

Johannes Meier, Ordförande för European  Climate Foundation , talade  om vikten av att göra hållbarhet till en fråga som berör alla människor. Sista talaren Ricardo Neiva  Tavares, Brasiliens ambassadör till EU,  återkopplade till  Agenda 21 och Rio Deklarationen  men talade även om  möjligheterna för mötet Rio+20 att bidra med lösningar på problemen.

Under frågestunden behandlades Tysklands beslut att lägga ner kärnkraften. Johannes Meiers jämförde beslutet med  enandet av Tyskland. Innan tyskarna gav sig in i den processen så var de medvetna om att det skulle bli både kostsamt och besvärligt, men att i slutändan skulle det bli ett bra resultat. Tarja Halonen önskade tyskarna lycka till och tackade dem för de steg de hade tagit men tillade att hennes eget land inte delade hennes åsikt.

Det kluriga med hållbarhet är att  många är överens om mycket, men ändå händer det relativt lite. Tarja Halonen imponerade i alla fall med att ha en självklar pondus samtidigt som hon visade prov på humor och självdistans när hon talade och jag kommer definitivt att ta chansen att lyssna på henne igen om tillfälle ges.  

Elin Hallström, universitetssuderande i Bryssel

Kallas föreslår att omställningen av fordonsparken ska ske successivt. Användningen av bilar som använder traditionella drivmedel i stadstrafik ska halveras till 2030 och helt fasas ut till 2050. I de större städerna ska godstransporterna i huvudsak vara koldioxidfria före 2030.

För resor mellan städer är målet att 50 procent av alla medellånga person- och godstransporter på över 300 kilometer flyttas från vägarna till järnväg och sjöfart. För godstransporterna sätts delmålet att 30 procent ska gå på järnväg eller båtar till 2030.

För resor på längre avstånd och interkontinentala godstransporter kommer flyg och sjöfart att dominera även i fortsättningen. Nya motorer, drivmedel och trafiksystem kommer att minska utsläppen med 40 procent för både flyg och båttrafik, enligt planen.

Partigruppen de Gröna i EU-parlamentet kritiserar planen för att vara otillräcklig för att uppnå EU:s övergripande mål för att bekämpa klimatförändringarna. EU:s åtagande innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 80-85 procent till 2050, men med en 60-procentig minskning inom transportsektorn kommer den inte att bära en tillräcklig börda och riskera att undergräva behovet av minskningar inom andra sektorer. Partigruppen de Gröna efterlyser också åtgärder för att öka järnvägens konkurrenskraft gentemot flyg- och landsvägstransporter.

Den socialdemokratiska partigruppen S&D välkomnar kommissionens förslag, men efterlyser konkreta förslag. Enligt S&D kommer det att krävas minst 500 miljarder euro för att komplettera transportnäten i EU för omställningen.
-Vi kommer att behöva nya finansiella resurser som euroobligationer för att nå målen samtidigt som ”polluter-pays” -principen införs snarast möjligt, säger S&D:s talesman Said El Khadraoui.

Foto: Fredrik Haglund

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade på onsdagen det sjunde och sista så kallade flaggskeppsinitiativet i den så kallade EU 2020-strategin för tillväxt och jobb. Den här gången presenterar kommissionen en lista över kommande förslag om effektiv resursanvändning för att bygga, som det heter, en smart, uthållig och inkluderande tillväxt för Europa.

De globala hoten mot naturresurser som är grundläggande för ekonomin och livskvaliteten ökar. Därför krävs ett mer resurseffektivt Europa, som är nödvändigt för EU:s ekonomiska och ekologiska säkerhet, säger kommissionen.

-En smartare användning av knappa resurser är en strategisk nödvändighet, men också en ekonomisk möjlighet. Genom större resurseffektivitet, klarare långsiktig politik och gemensamma investeringar i grön innovation stärker vi basen för tillväxt och jobb för våra medborgare och kan uppnå våra klimat- och energimål, sade Barroso.

Det nya flaggskeppsinitiativet syftar till att upprätta riktlinjer för det syftet inom områden som energi, transporter, klimatförändringar, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biologisk mångfald och regional utveckling. Genom synergieffekter ska en rad mål kunna uppnås, från att reducera utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 till en reformering av jordbruks- och fiskerisektorerna, från att minska livsmedelsosäkerheter i utvecklingsländerna till att göra EU mer motståndskraftigt mot framtida ökningar av de globala energi- och råvarupriserna.

Barroso presenterade en lista över förslag som kommer att läggas fram i år, bland annat en plan för ökad energieffektivitet fram till 2020 och förslag till reformering av jordbruks- och fiskeripolitiken, reformering av sammanhållningspolitiken och förslag om energiinfrastruktur och så kallade trans-europeiska transportnätverk. Med sikte på 2050 läggs förslag om vägvisare för en ekonomi med låga utsläpp av koldioxid liksom en vägvisare för energi. Dessutom planeras en så kallad vitbok om framtida transporter.

Hur förslagen tillämpas föreslås bli granskat inom ramen för EU 2020-strategin.