Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson har arbetat tillsammans med kollegor för att inkludera tydliga skrivningar om att fackliga fri- och rättigheter ska respekteras i förslaget om förstärkt ekonomisk styrning. Skrivningarna är till för att förhindra EU:s institutioner att lägga sig i nationell lönebildning eller nationella kollektivavtal.

Förslagen om förstärkt ekonomisk styrning, det så kallade 2-packet, som antogs i ekonomiutskottet igår ska stärka övervakningen av euroländer med statsfinansiella problem. En större samordning ska ske vad gäller statistik, prognoser och budgetplaner och EU-kommissionen kommer ha större möjligheter att ingripa när ett euroland inte följer bestämmelserna.

- De fackliga fri- och rättigheterna måste respekteras oberoende av hur den nationella ekonomiska situationen ser ut, betonar Olle Ludvigsson. Så här långt under krisen har facken vid ett flertal tillfällen körts över i de svagaste euroländerna. Det är inte acceptabelt. Därför är det viktigt att i lagstiftningen göra klart att fri- och rättigheterna inte får kompromissas med.

I en annan fråga, omröstningen om det så kallade kapitalkravsdirektivet, kom ledamöterna i utskottet överens om ett skydd för whistleblowers. Arbetstagare som offentliggör fel och brister inom sitt företag ska åtnjuta full anonymitet och skydd.

Världsfacket kommer att påbörja en global undersökning om hur arbetstagares rättigheter har försämrats. Detta efter att ILO:s rapport ”World of Work Report 2012” visar hur arbetstagares rättigheter har urholkats mellan 2008 och 2012 med den ekonomiska krisen som svepskäl.

Enligt denna rapport har 60 procent av nationella regeringars förändringar av arbetsmarknadsregler försämrat arbetstagarnas rättigheter och 65 procent av reformerna har gjort att tillfälligt anställdas rättigheter försämrats.

”Det politiska kontraktet mellan medborgarna och de folkvalda politikerna har brutit ihop”, säger generalsekreteraren för Världsfacket Sharan Burrow. ”Vi mobiliserar nu för att försvara grundläggande rättigheter i de länder där de nya frontlinjerna i attackerna mot arbetstagares rättigheter öppnas upp.

Världsfacket har identifierat flera globala hot mot arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor, nedan tre av dessa:

- en oreglerad finansmarknad och kreditvärderingsinstitut som har sådan makt att de kan bestämma över regeringar och påtvinga utgiftssänkningar;

- europeiska regeringar som ohejdat använder sig av åtstramningspolitik;

- kraven från EU-kommissionen och världsbanken på de länder som har fått nödlån (bland annat Grekland) vilka försämrar arbetstagarnas rättigheter.

Följ utvecklingen av undersökningen på världsfackets hemsida.

Läs mer här.

Frågestunden har fått temat arbetsrättigheter i ett Europa med öppna gränser med anledning av kommissionens nyligen släppta förslag om en Monti II-förordning och ett tillämpningsdirektiv kopplat till utstationeringsdirektivet (se artikel här och bakgrundsinformation om utstationering här). Detta är intressant för de fackliga organisationerna särskilt eftersom vissa tolkningar av EU-rätten innebär att de ekonomiska friheterna får större plats än de grundläggande fackliga rättigheterna. Detta har till exempel uttryckts av Europafacket genom krav på ett socialt protokoll bifogat till EU-fördragen. Tanken med ett sådant protokoll är att förändra rättsläget till att prioritera sociala och fackliga rättigheter på den inre marknaden.

En annan fråga som kommer att tas upp till debatt under plenarsessionen angår ett initiativbetänkande om Europaparlamentets undersökningsrätt. Ett initiativbetänkande är parlamentets verktyg för att uppmana EU-kommissionen att komma med förslag till lagstiftning på sådana områden där parlamentet tycker att det fattas. Detta förslag till initiativbetänkande går ut på att Europaparlamentet ska få större befogenheter att undersöka hur det befintliga regelverket tillämpas. Europaparlamentet har sedan tidigare undersökningskommittéer och vill att dessa ska få en starkare ställning. Detta motiveras med att Europaparlamentets ställning förstärktes i och med Lissabonfördraget och att parlamentet därmed också borde har en förstärkt undersökningsrätt.

Ett betänkande om europeisk samordning av de sociala trygghetssystemen med ändringsförslag till EU-kommissionens förslag kommer att debatteras. Målet med samordningen är att arbetstagare inte ska hamna utanför de sociala trygghetssystemen bara för att de förflyttar sig från ett land till ett annat.

Dessutom ska rådet och kommissionen uttala sig om EU:s anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och parlamentet ska anta ett yttrande till kommissionens meddelande om ”Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning”.

Programmet var upplagt för att ge en så bred bild av EU-systemet som möjligt varför vi den första dagen träffade representanter från Europafacket, EU-kommissionen, Sveriges ständiga representation till EU och en av europaparlamentarikerna.

Vad som fattades i Bryssel var dock möten med representanter för en av de institutioner som har visat sig vara väldigt viktig för utveckligen av EU-rätten, Europeiska unionens domstol i Luxemburg. EU-domstolens sätt att tolka fördragen har sedan Laval-målet lagt många krokben för de svenska och danska arbetsmarknadsmarknadsmodellerna, så mötena med den svenska domaren och den danska domaren var två av höjdpunkterna på resan. I Luxemburg ligger även EFTA-domstolen, EU-domstolens motsvarighet för länderna i EES-området, det vill säga Norge, Liechtenstein och Island, och vi passade på att möta den norska domaren. EU-domstolen har flera byggnader att husera i, ett ”palats” och två gyllene höghus. Trehundra meter därifrån disponerar EFTA-domstolen en våning i en kontorsbyggnad.

Torsdag och fredag tillbringade vi i Trier på en konferens om EU-arbetsrätt. Rätt roligt om man är jurist och dessutom specialiserad i arbetsrätt, kanske lite torrt om man inte är det? Eftersom konferensen behandlade uppdateringar om vad som hänt inom EU-lagstiftning och EU-rättspraxis på det arbetsrättsliga området det senaste året var det många rättsfall som drogs. Teman var bland andra arbetstid, flexicurity, företagsöverlåtelse och, förstås, de nya lagförslag relaterade till utstationeringsdirektivet som kom i onsdags.

Det främsta temat som diskuterades vid alla möten under veckan var de nya utstationeringsförslagen. Även frågan hur det skulle påverka EU-rätten om EU ratificerade den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Från fackligt håll hoppas man att en sådan ratificering ska leda till att EU-fördragen tolkas mer i enlighet med de grundläggande fackliga rättigheterna än vad som gjorts hittills. Efter mötena med domarna i EU-domstolen fick jag intrycket att de inte anser att en ratificering kommer göra någon skillnad eftersom EU-domstolen, enligt dem, redan följer Europakonventionen. Det blir intressant att följa utvecklingen och se om det blir aktuellt med ett skarpt läge där ett uttalande i ett rättsfall från EU-domstolen underkänns av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg för att det strider mot de mänskliga rättigheterna.

Ett uttalande av EU-kommissionären Karel Du Gucht bekräftar dock att han med domstolens hjälp ytterst vill få lugn och ro om Acta-avtalet. Han säger sig dela folks oro för de grundläggande värdena och att han samtidigt är övertygad om att Acta inte utgör något nytt hot mot Internet.

- Den här debatten måste baseras på fakta och inte på felinformation och rykten som har dominerat sociala medier och bloggar de senaste veckorna, sade De Gucht. Han sade att syftet med Acta var att skydda den kreativa ekonomin med en global standard för upphovsrätt och copyright för att inte jobb ska gå förlorade på grund av förfalskningar och piratkopiering.

- Så låt mig vara tydlig: Acta kommer inte att ändra någonting för hur vi använder Internet och sociala webbsidor i dag, eftersom det inte medför några nya regler. Acta kommer inte att censurera webbsidor eller släcka ned dem. Acta kommer inte att utgöra något hinder för Internets frihet eller yttrandefriheten. Låt oss skära igenom denna tjocka dimma av osäkerhet och låta EU-domstolen genomlysa Acta. Ett sådan klargörande kan ge stöd för en lugn, motiverad, öppen och demokratisk diskussion om Acta, sade kommissionären.

Acta-avtalet ska diskuteras i EU-parlamentet i juni och beslutet att låta EU-domstolen granska det välkomnades av de stora partigrupperna i parlamentet.

Bakom resolutionen, som utrycker oro för utvecklingen i Ungern, stod fyra partigrupper, den socialdemokratiska S&D-gruppen, liberala i ALDE-gruppen, de Gröna och vänstergruppen GUE/NGL.

Den stora konservativa EPP-gruppen, i vilken den ungerske premiärministern Viktor Orbans parti, liksom de svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår, fördömde däremot den resolution som parlamentet antog som grundlös och oansvarig.

Röstsiffrorna blev 315 för en resolution, 263 emot och 49 nedlagda.

I resolutionen uppmanar parlamentet EU-kommissionen att noggrant övervaka ändringarna i den ungerska grundlagen, hur den genomförs och om den stämmer med EU-fördragen. Det gäller särskilt att

- rättsväsendet är helt oberoende,

- regleringen av Ungerns nationalbank inte strider mot EU:s lagstiftning,

- myndigheterna för dataskydd och informationsfrihet återställs och garanteras helt oberoende,

-rätten för författningsdomstolen att granska all lagstiftning återställs inklusive rätten att granska lagar för budget- och skattepolitik,

- frihet och mångfald i media garanteras och att den ungerska medielagstiftningen träder i kraft,

- den nya vallagstiftningen uppfyller europeiska demokratiska normer och respekterar politisk växling,

- rätten att utöva politisk opposition på ett demokratiskt sätt säkerställs både inom och utanför institutionerna,

- lagen om kyrkor och religiösa samfund respekterar de grundläggande principerna för samvetsfrihet och avstår från lagen om att en majoritet av två tredjedelar av det ungerska parlamentet måste godkänna nya kyrkor för att dessa ska kunna registrera sig.

Enligt resolutionen ska parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt utskottet för rättsliga och inrikes frågor i samarbete med EU-kommissionen, Europarådet och Venedigkommissionen lägga fram en rapport om hur rekommendationerna från kommissionen och EU-parlamentet efterlevs.

På grundval av den rapporten ska EU-parlamentets talmanskonferens (som består av talmannen och de politiska gruppledarna) överväga om EU-fördragets artikel 7 ska aktiveras. EU-parlamentet kan ta ett sådant initiativ när ett land bryter mot EU:s grundläggande värderingar. EU:s ministerråd kan då ta beslut om sanktioner, inklusive indragen rösträtt och andra rättigheter i rådet.

Den konservativa partigruppen EPP, som alltså röstade emot resolutionen, anklagar socialdemokraterna, liberalerna, miljöpartisterna och vänstern för att tillämpa auktoritära metoder.

- Genom att anta en fördömande resolution om Ungern negligerar de det faktum att det pågår en dialog mellan den ungerska regeringen och EU-kommissionen. Dessa grupper har fattat sin dom innan denna process är klar. Det är en auktoritär metod som är emot de europeiska värdena, säger EPP:s talesmän och anklagar majoriteten i EU-parlamentet för att ha antagit en grundlös resolution på ett oansvarigt sätt som undergräver respekten för EU-parlamentet.

Resolutionen om en undersökning av Ungerns agerande har alltså splittrat EU-parlamentet i en klar vänster-mitten-sida och en klar högersida som också lett till nationella anklagelser om hur de konservativa partierna reagerat i ministerrådet i frågan.

- Det är beklagligt att se hur moderaterna och regeringen agerar. De gör ingenting. Eftersom de har samma partifärg som Orban har de ett särskilt ansvar att agera, säger den svenska socialdemokraten Anna Hedh i ett uttalande och kräver en markering från den svenska regeringens sida för att Sverige, enligt regeringsdeklarationen, ska vara en ”konstruktiv och engagerad kraft i europasamarbetet”.

Hela resolutionen finns att nå via EU-parlamentets hemsida för antagna texter (klicka på 16.02.2012)

EU-kommissionen beslutade på tisdagen att sända tre formella noteringsbrev – Letters of Formal Notice – om de brott mot EU:s lagstiftning som Ungern anklagas för. Om inte den ungerska regeringen under premiärminister Victor Orban rättar sig kommer kommissionen att gå vidare i den påbörjade processen och till sist dra landet inför domstol.

Victor Orban och hans Fidesz-ledda regeringen har drivit igenom förändringar av grundlagen i strid mot EU-lagstiftning, enligt kommissionen. Dels genom att frånta den ungerska centralbanken dess självständighet, dels genom att frånta dataskyddsmyndigheten dess självständighet. Regeringen har genomdrivit beslut om att avskeda en stor del av landets domare, åklagare och domstolspersonal genom att sänka åldern för tvingande pensionsavgång från 70 till 62 år.

- Ungern är liksom alla andra EU-länder bundna av EU-fördraget att garantera den nationella centralbanken och dataskyddsmyndigheten oberoende och att inte diskriminera sina domare. Kommissionen är besluten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att EU:s lagstiftning följs och upprätthålls, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

EU-parlamentet ska på onsdagen diskutera läget i Ungern. Då väntas EU-kommissionen få stöd för sitt senaste agerande, även om kritik kommer att riktas mot att kommissionär Neelie Kroes allt för lätt släppte övervakningen av den ungerska mediepolitiken som lett till att oppositionella tystas.

EU-kommissionens beslut går att läsa här.

Ungern har inte i tid gjort tillräckligt för att minska sitt otillåtet höga budgetunderskott. EU-kommissionen beslutade därför på onsdagen att gå vidare i den redan påbörjade rättsliga processen på grund av för högt budgetunderskott och som kan sluta med att landet kan straffas med indragna bidrag från EU:s fonder.

EU-kommissionen rekommenderar därför EU:s finansministrar att på sitt möte den 24 januari besluta att landet inte har vidtagit effektiva åtgärder för att minska budgetunderskottet till under 3 procent av BNP på ett uthålligt sätt.

Det är enbart med engångsåtgärder som Ungern hållit budgetunderskottet kring 3 procent, men enligt EU-kommissionären Olli Rehn hade underskottet i själva verket ha varit omkring 6 procent av BNP. Ungern är inte något euroland och kan därför inte straffas med böter enligt stabilitets- och tillväxtpaktens sanktionsregler, men kan i stället enligt de nya reglerna om ökad ekonomisk styrning fråntas rätten till bidrag från EU:s fonder.

På onsdagen beslutade EU-kommissionen att också varna Ungern för att genomförda grundlagsändringar kan stå i strid med EU-fördraget. Kommissionen kommer nästa vecka att ta ställning till om en rättsprocess ska inledas även när det gäller de ungerska lagändringarna. Enligt EU-kommissionen kan tre beslut strida mot EU-fördraget. Det gäller brott mot EU:s krav om den nationella centralbankens oberoende, sättet att ta beslut om att domare och åklagare obligatoriskt måste avgå vid 62 år i stället för vid 70 och brott mot att den nationella dataskyddsmyndigheten ska vara oberoende.

Förra veckan genomfördes omfattande demonstrationer på huvudstaden Budapests gator mot premiärminister Viktor Orbans Fidesz-ledda regerings maktutövning med slagord som ”Victator” och ”Orbanistan”.

Förra året kritiserades Victor Orbans regering för en ny medielag som ansågs inskränka pressfriheten. Efter påtryckningar från EU-parlamentet genomförde EU-kommissionen en granskning som slutade med att lagen modifierades i några detaljer. Inte desto mindre beslutade Fidesz-regeringen nyligen att frånta sändningstillståndet för en radiostation som opponerade sig mot regeringen.

Orbans Fidesz-parti är medlem i EU-parlamentets EPP-grupp med konservativa och kristdemokrater från flertalet medlemsländer, inklusive Sverige. Det är den partifamilj som både Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy tillhör, liksom ordförandena i EU:s viktigaste institutioner.

Den socialdemokratiska partigruppen (S&D) i EU-parlamentet har uppmanat EU-kommissionen att föreslå att Ungern ska fråntas rösträtten vid beslut i ministerrådet på grund av brott mot EU-fördraget. S&D:s vice ordförande Hannes Swoboda uppmanade även EPP-gruppen att suspendera de ungerska Fidesz-partiets medlemskap så länge som Victor Orbans regering bryter mot EU:s lagar och värderingar, liksom att frånta Victor Orban personligen rollen som vice ordförande i de konservativa och kristdemokratiska partiernas Europaparti.

Eva-Britt Svensson har varit EU-parlamentariker i sju år. Hon är vice ordförande i vänstergruppen GUE/NGL och ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Svensson har framgångsrikt drivit frågor om kvinnors rättigheter och fick nyligen igenom ett betänkande som innebär att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om åtgärder för att motverka våld mot kvinnor i hela EU. Svensson har hyllats för sin flitighet med utmärkelsen ”Outstanding Contribution” av tidningen Parliament Magazine.

Efterträdaren Mikael Gustafsson kandiderade i valet till EU-parlamentet 2009, men blev inte invald. Gustafsson arbetar för närvarande som politisk sekreterare för Vänsterpartiet i riksdagen. Han har tidigare varit kommunpolitiker.