Den 18 april presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till åtgärder för att främja återhämtning och hög sysselsättning på Europas arbetsmarknader. Ett område som kommissionen vill belysa är naturligtvis ungdomars möjlighet att få jobb, där praktikplatser kan vara en väg framåt.

Kommissionen menar att ”en praktikperiod kan fungera som en bro mellan teoretiska kunskaper och de färdigheter som krävs i arbetslivet, och kan därigenom göra det lättare att hitta ett arbete.” Det finns dock en rad problem som kommissionen menar hindrar praktiktjänstgöringen inte fungerar som den ska.

I Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” från 2010 meddelade kommissionen att ett förslag skulle läggas fram om kvalitetskriterier för praktikprogram, där den gränsöverskridande dimensionen, arbetsmarknadsparternas roll och aspekter som rör företagens sociala ansvar behandlas. Nu har kommissionen presenterat ett arbetsdokument som ligger till grund för ett öppet samråd med alla berörda parter. Syftet är att skapa samsyn kring kvalitetskriterier för praktikprogram så att en rådsrekommendation kan antas före utgången av 2012.

Vid gårdagens debatt i Europaparlamentet om resultatet av det senaste EU-toppmötet framhöll både José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, att mötet inte bara hade handlat om budgetdisciplin och stärkt ekonomisk övervakning, utan om möjligheterna till att skapa tillväxt och jobb.

Barroso återkom i sina reflektioner från toppmötet flera gånger till vikten av den sociala dialogen, att inkludera arbetsmarknadens parter i arbetet med att uppfylla målen i Europa 2020-strategin och i genomförandet av nödvändiga strukturreformer.

- Jag gjorde det klart att det inte räcker med att tala om Europa 2020 endast i Bryssel. Vi behöver äga denna strategi på alla nivåer, inklusive arbetsmarknadens parter, regionerna och våra samhällen. Jag gjorde också klart att vi behöver ett perspektiv för social inkludering, för det råder en social nödsituation på vissa håll med en ökande fattigdom i flera av medlemsländerna, sa Barroso.

- Jag gjorde poängen att strukturreformer måste vara politiskt, men också socialt, acceptabla för medborgarna. Den sociala dialogen är central i detta avseende. Det är därför som jag sätter så stor vikt vid de sociala trepartsmötena på EU-nivå, och social dialog mellan arbetsgivare och fackförbund på nationell nivå. Detta är en del i att visa att vägen vi tar är en rättvis väg, där både bördan och vinsterna fördelas, menade Barroso.

Även Van Rompuy lyfte fram behovet av både en kortsiktig och en långsiktig tillväxtstrategi för EU.

- Den senare finns i Europa 2020-strategin, som nu också övervakas inom ramen för den ekonomiska planeringsterminen, sa Van Rompuy. Men vi behöver också en specifik arbetsmarknadspolitik, framför allt för unga människor. Även om huvudansvaret ligger hos medlemsländerna kan EU ge vägledning. Jag ser fram emot kommissionens kommande ”sysselsättningspaket” för att fortsätta med detta arbete.

I debatten förespråkade många ledamöter kraftfulla åtgärder för tillväxt och sysselsättning och kritiserade den förda åtstramningspolitiken. Situationen i Grekland var också ett återkommande ämne. Vissa ledamöter framhöll att Grekland borde lämna euron. Andra pekade på att Grekland har offrats för att tillfälligt lugna marknaden och efterfrågade därför en Marshall-plan.

Det är för tidigt för Tyskland att ta ställning till om ESM ska stärkas utöver det planerade beloppet på 500 miljarder euro och i så fall hur. Det talas i stället om att ett särskilt eurotoppmöte skulle kunna hållas senare i mars. IMF har krävt att ”brandväggen” för ESM måste stärkas innan valutabanken kan ge besked om hur mycket den kan ställa upp med i det nya räddningslånet på 130 miljarder euro till Grekland samt innan IMF kan stärka sin egen utlåningskapacitet.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel sade i samband med att tyska förbundsdagen godkände tysk medverkan i det nya räddningspaketet för Grekland att ”det för närvarande inte är nödvändigt” att stärka ”brandväggen”. Däremot skulle Tyskland kunna vara berett att betala in sin del på 22 miljarder euro till ESM under 2012 och 2013 i stället för i fem etapper under fem år.

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble har hållit öppet för att Tyskland kan gå med på förslaget om att ESM skulle kunna förstärkas med 250 miljarder euro genom att låta den nuvarande tillfälliga räddningsfonden ESFS löpa parallellt med ESM. Men han är inte beredd att ge besked.

- Ett beslut behöver inte tas vid toppmötet den 1-2 mars, eftersom månaden är längre än så, sade Schäuble.

Eurozonens finansministrar möts dock i morgon torsdag före det ordinarie EU-toppmötet för att gå igenom hur Grekland uppfyllt de krav som ställts för att få tillgång till ett nytt andra räddningspaket på 130 miljarder euro och läget i bankernas utväxling av gamla grekiska statsobligationer till nya med ett lägre värde som ska minska den grekiska statsskulden med 107 miljarder euro.

Traditionellt domineras vårens EU-toppmöte av ekonomiska frågor, tillväxt och sysselsättning. Vid mötet avslutas den första fasen av den så kallade europeiska planeringsterminen med budgetrekommendationer till medlemsländerna. Mötet ska också diskutera nationella målsättningar inom tillväxtstrategin EU 2020 samt kommissionens rapport om misstänkta makroekonomiska obalanser, bland annat den omfattande privata skuldsättningen i Sverige.

Under fredagen väntas 25 länder, alla utom Storbritannien och Tjeckien, underteckna den mellanstatliga finanspakten om budgetdisciplin, samordning och ekonomisk styrning, främst inom euroområdet.

Toppmötet ska också för en ny två och en halvårig period utse en ny ordförande för Europeiska rådet för dess fyra toppmöten om året och, enligt finanspakten, för eurozonens två årliga toppmöten. Belgaren Herman Van Rompuy kommer att få förnyat förtroende.

Toppmötet ska också ge svar på om Serbien ska få status som kandidatland, trots rumänska invändningar mot hur rumäner behandlas i Serbien. Frågan är också om Nederländerna ska fortsätta att blockera Rumäniens och Bulgariens inträde i det passfria Schengensamarbetet.

Ledamöter i parlamentet var allmänt positiva, men kritiserade att indraget stöd från sammanhållningspolitiken skulle kunna användas som bestraffning för länder som inte klarar att hålla de offentliga skulderna inom uppsatta ramar.

Kommissionen har föreslagit följande budgetposter i sammanhållningspolitiken för perioden 2014-2020.

Som regionalstöd föreslås att 162,6 miljarder euro ska utbetalas till regioner med en BNP per capita som understiger 75 procent av EU-snittet. Nytt blir, enligt förslaget, att 38,9 miljarder euro ska utbetalas till regioner i BNP-intervaller 75-90 procent av EU-snittet, så kallade övergångsregioner, och 53,1 miljarder till regioner med en BNP per capita högre än 90 procent än EU-snittet. Till själva sammanhållningsfonden för medlemsländer med en bruttonationalinkomst (BNI) under 90 procent av EU-snittet anslås 68,7 miljarder euro.

Socialfonden föreslås få disponera 84 miljarder euro, varav minst 20 procent ska gå till åtgärder för socialt inkluderande. Ett helt nytt budgetutrymme på 40 miljarder skapas att binda samman Europa genom investeringar i sektorerna transport, energi och
informations- och kommunikationsteknologier.

Medfinansieringen från EU för de olika projekten föreslås bli 85 procent för bidragstagarna från de fattigaste regionerna (under 75 procent av snittet) och för bidragstagarna från sammanhållningsfonden. För övergångsregionerna (mellan 75 och 90 procent av  snittet) föreslås att EU:s medfinansiering ska bli 60 procent. För de rikaste regioner som får stöd föreslås en medfinansiering på 50 procent.

Rådet och EU-parlamentet kommer att diskutera förslagen parallellt med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för samma period. De slutliga anslagen för varje enskilt medlemsland och förteckningar över stödberättigade regioner kommer inte att kunna beslutas förrän paketet slutligt har antagits, troligen i slutet av 2012.

Kommissionen föreslår en förordning med gemensamma regler för de fem fonder som med sina bidrag är stommen i sammanhållningspolitiken, det vill säga för den Regionala utvecklingsfonden Eurf, Socialfonden EFS, Sammanhållningsfonden,
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU och Havs- och fiskerifonden EHFF.

I paketet ingår också tre förordningar för Eruf, ESF och för Sammanhållningsfonden. Två andra förordningar handlar om målet om europeiskt territoriellt samarbete. Ytterligare två förordningar läggs fram om den så kallade Globaliseringsfonden, som ger bidrag till drabbade vid företagsnedläggningar, och programmet för social förändring och innovation samt ett meddelande om EU:s solidaritetsfond.

- Det här integrerade förslaget stärker den sociala dimensionen i sammanhållningspolitiken genom att Socialfonden garanteras minimiandelar och fonden för globaliseringseffekter stärks, sade László Andor vid presentationen tillsammans med Johannes Hahn.

- I och med den ekonomiska krisen måste sammanhållningspolitiken bli motorn för tillväxt och konkurrenskraft. Genom att investeringarna inriktas på nycklarna till tillväxt, det vill säga små- och medelstora företag, innovationer och effektivitet,
kommer de att få större effekt. Vi har också moderniserat politiken genom att ställa villkor för att få resultat, skapa incitament för dem som jobbar mest effektivt och förenkla förfarandena, sade kommissionären Johannes Hahn.

Nya partnerskapsavtal ska ingås mellan enskilda medlemsländer och kommissionen med tydliga mål och en finansiell resultatreserv för belöning av regioner som bäst klarar av att nå sina mål. Kommissionen vill gardera sig mot att målen undergrävs av osunda makroekonomiska åtgärder eller bristande förvaltningskapacitet och kan komma att se över programmen eller avbryta finansieringen om korrigerande åtgärder inte vidtas.

I EU-parlamentet välkomnades förslagen, men kritik riktades mot att indragna bidrag från sammanhållningspolitiken kan drabba länder med allt för stora budgetunderskott.

Vid presentationen inför EU-parlamentets sysselsättningsutskott oroade sig utskottets rapportör, den franska EPP-ledamoten Elisabeth Morin-Chartier, för risken för att anslag till sociala projekt kan komma att dras in om landet i fråga bryter mot stabilitets- och tillväxtpaktens krav om maximala budgetunderskott och statsskulder.

- Vi kan inte införa dubbla straff för länder som redan kommit i svårigheter, sade hon.

Även S&D-gruppens talespersoner Stephen Hughes och Patrizia Toia reagerade i ett pressmeddelande.

- Vår grupp kommer att motsätta sig varje försök att bryta solidariteten. EU-medborgare ska inte bli straffade för deras regeringars svårigheter att minska de offentliga underskotten som föreslagits av kommissionen.

EU-kommissionen har sammanställt frågor och svar om lagstiftningspaketet som går att läsa här.

1. Öka sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20-64 från dagens 69 till minst 75 procent.
2. Minst tre procent av BNP ska gå till forskning. Detta inkluderar både offentliga och privata medel.
3. Det så kallade 20/20/20-målet. Växthusgaser ska minskas med 20 procent (30 procent om det kommer internationell standard efter Kyoto) i jämförelse med nivåerna 1990. 20 procent av energin ska komma från förnybara källor. En 20-procentig effektivisering av energiförbrukningen.
4. Minska antal avhopp från skolan till tio procent (i dag ligger siffran på 15 procent). Minst 40 procent av 30–34-åringar ska ha en universitetsutbildning (eller motsvarande) (i dag 31 procent).
5. Minst 20 miljoner personer ska lyftas ur fattigdom eller social utestängning.

För att komma det år 2020 har EU-kommissionen lanserat sju flaggskeppsinitiativ.

Smart tillväxt:

1. Digital agenda för Europa – öka tillgängligheten till höghastighetsinternet
2. Innovationsunionen – främja investeringar i forskning och utveckling
3. Ungdom på språng – förbättra utbildningssystemet

Hållbar tillväxt:

1. Resurseffektivt Europa – minska användandet av icke förnybara energikällor
2. Industripolicy för en globaliserad tid – förbättra för framförallt små och medelstora företag

Inkluderande tillväxt:

1. En agenda för nya färdigheter och arbeten – modernisera arbetsmarknaden för arbetare genom livslångt lärande
2. Europeisk plattform mot fattigdom – se till att tillväxten även kommer de fattigaste till del

Vidare läsning:

• Kommissionens officiella EU 2020-sida (på engelska)
• LO:s syn på strategin: länk.
• TCO:s kommentar: länk.
• Sacos kommentar: länk.
• Rapporten ”Europa efter Lissabon – lärdomar av Lissabonstrategin 200-2009″, Lars Magnusson (LO, TCO, Saco): länk.

I diskussionerna om euro-krisen väntas Tyskland ta upp frågan om tvingande krav på euroländerna om begränsade lönekostnader och budgetunderskott för att undvika obalanser. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, hade ursprungligen tänkt att EU-ländernas stats- och regeringschefer enbart skulle koncentrera sig på två områden där EU ligger efter, trots stolta målsättningar i den så kallade EU 2020-strategin.

På energiområdet handlar det om det så kallade 20-20-20-målet. Om att till år 2020 minska utsläppen av koldioxid med 20 procent, jämfört med läget 1990, att öka andelen energi som kommer från förnybara energikällor till 20 procent under samma tid och att öka energieffektiviteten och därmed energisparandet med 20 procent under samma tidsperiod. När det gäller förnybara energikällor krävs det, enligt EU-kommissionen, fördubblade investeringar för att nå målet. När det gäller energisparandet kommer toppmötet att erkänna att åtgärderna hittills varit otillräckliga och att medlemsländerna ska införa energisparkrav för byggnader, transporter och för industrin.

Men energiförsörjningstrygghet ligger ordförandelandet Ungern närmast tillhjärtat efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina 2009 som lämnade många hem i Östeuropa utan uppvärmning i den smällkalla vintern. Toppmötet väntas sätta upp ett nytt mål: Inget EU-land ska efter 2015 förbli en energi-ö, som riskerar att energiförsörjningen avbryts på grund av brist på energileveranser. Målet kräver en mängd satsningar på ny infrastruktur för att skapa en europeisk energimarknad för gas och el. Privata intressenter förväntas stå för kostnaderna, med begränsade bidrag från EU. Kommissionen förväntas lägga fram en plan för investeringsbehovet i juni i år. Några länder, Tyskland och Tjeckien, varnar dock för att det är överoptimistiskt att tro att det ska gå att få tillstånd en europeisk energimarknad till 2015.

På innovationsområdet konstateras att USA och Japan ökat försprånget före EU när det gäller investeringar i forskning och framsteg. Trots att målet om att EU i genomsnitt skulle satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling sattes upp redan när Lissabonstrategin sjösattes år 2000 och återfinns i EU 2020-strategin är det bara fyra länder som ligger över 3 procent, nämligen Sverige, Finland, Danmark och Tyskland. Snittsiffran i EU ligger på knappt 2 procent, 1,5 procent under USA och 0,8 procent under Japan. Kommissionens föreslagna ”Innovationsunion” lyfts bland annat fram för att förmå medlemsländerna att skärpa sig liksom förhoppningen om att det föreslagna EU-patentet ska kunna förverkligas, till en början med en mindre grupp länder som ingår ett så kallat fördjupat samarbete.

Det har spekulerats kring om det kommer att behövas ett extra toppmöte i början av mars för att ta beslut om att stärka den så kallade räddningsfonden EFSF för euro-länder i kris, vilken hittills tillsammans med IMF ställt upp med lån till Grekland och Irland. Men Herman Van Rompuy säger i sin inbjudan till stats- och regeringscheferna att han vill att de på fredag ska diskutera ett fullständigt paket som ska kunna antas vid vårtoppmötet den 24-25 mars.

Utöver lagstiftningsförslagen om en ny ekonomisk styrning gäller paketet, enligt Van Rompuy, frågan om att stärka EFSF, beslutet om en fördragsändring för att EFSF ska göras permanent vid halvårsskiftet 2013 och hur den ska ledas, en beslutsam eftersträvan om nationella reformer och konsolidering av de offentliga finanserna samt ett bättre sätt att försäkra sig om makroekonomisk överensstämmelse inom euroområdet.

Inför toppmötet har den tyska regeringen lagt fram ett diskussionspapper som föreslår en ”pakt” mellan euroländerna för att öka konkurrenskraften genom att länderna åtgärdar sina lönekostnader, offentliga finanser liksom företagsbeskattningen.

Enligt nyhetsbyrån Reuters sägs det i pappret att de mest angelägna åtgärderna för att höja konkurrensförmågan borde antas i en pakt som ska börja tillämpas inom ett år och att tillämpningen av pakten ska framtvingas med hjälp av ekonomiska sanktioner. Åtgärder för sanering av de offentliga finanserna som föreslås är bland annat att länderna inför utgiftstak i budgeten och höjer pensionsåldern.

Tysklands medverkan till att stärka räddningsfonden EFSF sägs vara beroende av ett strikt införande av ett fullständigt reformpaket, men att det inte finns något skyndande behov av att öka fondens utlåningsförmåga, trots uppmaningar från EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Fonden disponerar i dag 400 miljarder euro, men utlåningsgränsen ligger kring 250 miljarder euro.

Foto: Fredrik Haglund

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade på onsdagen det sjunde och sista så kallade flaggskeppsinitiativet i den så kallade EU 2020-strategin för tillväxt och jobb. Den här gången presenterar kommissionen en lista över kommande förslag om effektiv resursanvändning för att bygga, som det heter, en smart, uthållig och inkluderande tillväxt för Europa.

De globala hoten mot naturresurser som är grundläggande för ekonomin och livskvaliteten ökar. Därför krävs ett mer resurseffektivt Europa, som är nödvändigt för EU:s ekonomiska och ekologiska säkerhet, säger kommissionen.

-En smartare användning av knappa resurser är en strategisk nödvändighet, men också en ekonomisk möjlighet. Genom större resurseffektivitet, klarare långsiktig politik och gemensamma investeringar i grön innovation stärker vi basen för tillväxt och jobb för våra medborgare och kan uppnå våra klimat- och energimål, sade Barroso.

Det nya flaggskeppsinitiativet syftar till att upprätta riktlinjer för det syftet inom områden som energi, transporter, klimatförändringar, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biologisk mångfald och regional utveckling. Genom synergieffekter ska en rad mål kunna uppnås, från att reducera utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 till en reformering av jordbruks- och fiskerisektorerna, från att minska livsmedelsosäkerheter i utvecklingsländerna till att göra EU mer motståndskraftigt mot framtida ökningar av de globala energi- och råvarupriserna.

Barroso presenterade en lista över förslag som kommer att läggas fram i år, bland annat en plan för ökad energieffektivitet fram till 2020 och förslag till reformering av jordbruks- och fiskeripolitiken, reformering av sammanhållningspolitiken och förslag om energiinfrastruktur och så kallade trans-europeiska transportnätverk. Med sikte på 2050 läggs förslag om vägvisare för en ekonomi med låga utsläpp av koldioxid liksom en vägvisare för energi. Dessutom planeras en så kallad vitbok om framtida transporter.

Hur förslagen tillämpas föreslås bli granskat inom ramen för EU 2020-strategin.

Philippe Pochet var en av fyra talare som bjudits in i ett samarbete mellan Brysselkontoret och forskningsprogrammet SALTSA för att ge sin bild av EU:s framtidsprogram, EU2020. Programmet ska ta över då den så kallade Lissabonstrategin löper ut vid årsskiftet. Den sjösattes för tio år sedan för att göra EU till den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen. De flesta bedömare menar att den varit ett misslyckande då inga av dess viktigaste mål uppnåtts. EU2020:s nya paroll är ”smart, hållbar och inkluderande tillväxt”. Att det kommer gå bättre denna gång ställde sig föreläsarna skeptiska till.

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, påpekade att de sociala mål som finns med i EU2020 är att öka sysselsättningsgraden, att färre ungdomar ska hoppa av skolan och att minska fattigdomen i unionen. Liknande mål fanns också med i Lissabonstrategin.
– Men både arbetslösheten och fattigdomen har tvärtom ökat under de senaste tio åren, även om man bortser från finanskrisens påverkan, sade han.

Välutbildade européer hade svårt att hitta jobb som svarade mot deras utbildning även innan den ekonomiska krisen.
– Att skapa en halv miljon nya jobb bara i Belgien är en omöjlighet. Det vet även kommissionen. I bästa fall kan EU nå upp till den sysselsättningsgrad som rådde innan finanskrisen. Dessutom måste kommissionen fråga sig vilken typ av jobb Europa behöver och vill ha, sade Philippe Pochet.

Vad kommer EU:s brödföda vara om tio år? Varken den eller klimatfrågan tas upp på allvar i strategin, menade den danska EU-parlamentarikern Emelie Turunen, vice ordförande i den gröna gruppen.
– För att få svar på dessa frågor krävs en dialog som för närvarande inte existerar. Kommissionen presenterar inga verktyg för att nå de mål som de ställer upp i EU2020. Dessutom saknar strategin en budget och ett faktiskt ansvarsutkrävande. Om tio år sitter varken den nuvarande EU-kommissionen eller de nationella regeringarna kvar vid makten och ingen kommer att kunna hållas ansvarig för att strategins åtagande följs, sade hon.

Philippe Pochet var även skeptisk till att den dominerande rollen kommer att ges till medlemsländernas finansministrar. Han menade att andra uppfattningar då åsidosätts, både politikers och övriga aktörers. Framför allt har fackföreningar och icke-statliga organisationer ett litet inflytande.

Sam Hägglund, generalsekreterare för Europeiska byggnads- och träarbetarefederationen, poängterade att det tidigare alltid funnits sociala krav på EU:s agenda, men att det nu inte längre verkar finnas det trots att kommissionens ordförande José Manuel Barroso, inför sitt omval, lovade att ge plats för dessa. Enligt Sam Hägglund har ojämlikheten mellan Europas arbetare institutionaliserats genom Laval- och Vikingdomarna.
– Nu kan vi arbetstagare bara förhandla om minimumkrav och det tycker jag man inte kan kalla en förhandling överhuvud taget, sade han.

De blå vindarna som blåser genom Europa har inte lämnat EU-kommissionen opåverkad, 21 av 27 kommissionärer är konservativa eller liberaler.
– Målen i EU2020 är politiska, inte ekonomiska, slog Lars Magnusson fast.

Talarna var alla eniga om att strategin är andefattig. Vad innebär egentligen ”smart tillväxt” frågar sig Philippe Pochet. Ingen är väl för dum tillväxt?
– Vi måste ha bredare ambitioner. Vi kan undvika katastrofer, men inte mer, sade Emelie Turunen.