I diskussionerna om euro-krisen väntas Tyskland ta upp frågan om tvingande krav på euroländerna om begränsade lönekostnader och budgetunderskott för att undvika obalanser. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, hade ursprungligen tänkt att EU-ländernas stats- och regeringschefer enbart skulle koncentrera sig på två områden där EU ligger efter, trots stolta målsättningar i den så kallade EU 2020-strategin.

På energiområdet handlar det om det så kallade 20-20-20-målet. Om att till år 2020 minska utsläppen av koldioxid med 20 procent, jämfört med läget 1990, att öka andelen energi som kommer från förnybara energikällor till 20 procent under samma tid och att öka energieffektiviteten och därmed energisparandet med 20 procent under samma tidsperiod. När det gäller förnybara energikällor krävs det, enligt EU-kommissionen, fördubblade investeringar för att nå målet. När det gäller energisparandet kommer toppmötet att erkänna att åtgärderna hittills varit otillräckliga och att medlemsländerna ska införa energisparkrav för byggnader, transporter och för industrin.

Men energiförsörjningstrygghet ligger ordförandelandet Ungern närmast tillhjärtat efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina 2009 som lämnade många hem i Östeuropa utan uppvärmning i den smällkalla vintern. Toppmötet väntas sätta upp ett nytt mål: Inget EU-land ska efter 2015 förbli en energi-ö, som riskerar att energiförsörjningen avbryts på grund av brist på energileveranser. Målet kräver en mängd satsningar på ny infrastruktur för att skapa en europeisk energimarknad för gas och el. Privata intressenter förväntas stå för kostnaderna, med begränsade bidrag från EU. Kommissionen förväntas lägga fram en plan för investeringsbehovet i juni i år. Några länder, Tyskland och Tjeckien, varnar dock för att det är överoptimistiskt att tro att det ska gå att få tillstånd en europeisk energimarknad till 2015.

På innovationsområdet konstateras att USA och Japan ökat försprånget före EU när det gäller investeringar i forskning och framsteg. Trots att målet om att EU i genomsnitt skulle satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling sattes upp redan när Lissabonstrategin sjösattes år 2000 och återfinns i EU 2020-strategin är det bara fyra länder som ligger över 3 procent, nämligen Sverige, Finland, Danmark och Tyskland. Snittsiffran i EU ligger på knappt 2 procent, 1,5 procent under USA och 0,8 procent under Japan. Kommissionens föreslagna ”Innovationsunion” lyfts bland annat fram för att förmå medlemsländerna att skärpa sig liksom förhoppningen om att det föreslagna EU-patentet ska kunna förverkligas, till en början med en mindre grupp länder som ingår ett så kallat fördjupat samarbete.

Det har spekulerats kring om det kommer att behövas ett extra toppmöte i början av mars för att ta beslut om att stärka den så kallade räddningsfonden EFSF för euro-länder i kris, vilken hittills tillsammans med IMF ställt upp med lån till Grekland och Irland. Men Herman Van Rompuy säger i sin inbjudan till stats- och regeringscheferna att han vill att de på fredag ska diskutera ett fullständigt paket som ska kunna antas vid vårtoppmötet den 24-25 mars.

Utöver lagstiftningsförslagen om en ny ekonomisk styrning gäller paketet, enligt Van Rompuy, frågan om att stärka EFSF, beslutet om en fördragsändring för att EFSF ska göras permanent vid halvårsskiftet 2013 och hur den ska ledas, en beslutsam eftersträvan om nationella reformer och konsolidering av de offentliga finanserna samt ett bättre sätt att försäkra sig om makroekonomisk överensstämmelse inom euroområdet.

Inför toppmötet har den tyska regeringen lagt fram ett diskussionspapper som föreslår en ”pakt” mellan euroländerna för att öka konkurrenskraften genom att länderna åtgärdar sina lönekostnader, offentliga finanser liksom företagsbeskattningen.

Enligt nyhetsbyrån Reuters sägs det i pappret att de mest angelägna åtgärderna för att höja konkurrensförmågan borde antas i en pakt som ska börja tillämpas inom ett år och att tillämpningen av pakten ska framtvingas med hjälp av ekonomiska sanktioner. Åtgärder för sanering av de offentliga finanserna som föreslås är bland annat att länderna inför utgiftstak i budgeten och höjer pensionsåldern.

Tysklands medverkan till att stärka räddningsfonden EFSF sägs vara beroende av ett strikt införande av ett fullständigt reformpaket, men att det inte finns något skyndande behov av att öka fondens utlåningsförmåga, trots uppmaningar från EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Fonden disponerar i dag 400 miljarder euro, men utlåningsgränsen ligger kring 250 miljarder euro.

Foto: Fredrik Haglund

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade på onsdagen det sjunde och sista så kallade flaggskeppsinitiativet i den så kallade EU 2020-strategin för tillväxt och jobb. Den här gången presenterar kommissionen en lista över kommande förslag om effektiv resursanvändning för att bygga, som det heter, en smart, uthållig och inkluderande tillväxt för Europa.

De globala hoten mot naturresurser som är grundläggande för ekonomin och livskvaliteten ökar. Därför krävs ett mer resurseffektivt Europa, som är nödvändigt för EU:s ekonomiska och ekologiska säkerhet, säger kommissionen.

-En smartare användning av knappa resurser är en strategisk nödvändighet, men också en ekonomisk möjlighet. Genom större resurseffektivitet, klarare långsiktig politik och gemensamma investeringar i grön innovation stärker vi basen för tillväxt och jobb för våra medborgare och kan uppnå våra klimat- och energimål, sade Barroso.

Det nya flaggskeppsinitiativet syftar till att upprätta riktlinjer för det syftet inom områden som energi, transporter, klimatförändringar, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biologisk mångfald och regional utveckling. Genom synergieffekter ska en rad mål kunna uppnås, från att reducera utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 till en reformering av jordbruks- och fiskerisektorerna, från att minska livsmedelsosäkerheter i utvecklingsländerna till att göra EU mer motståndskraftigt mot framtida ökningar av de globala energi- och råvarupriserna.

Barroso presenterade en lista över förslag som kommer att läggas fram i år, bland annat en plan för ökad energieffektivitet fram till 2020 och förslag till reformering av jordbruks- och fiskeripolitiken, reformering av sammanhållningspolitiken och förslag om energiinfrastruktur och så kallade trans-europeiska transportnätverk. Med sikte på 2050 läggs förslag om vägvisare för en ekonomi med låga utsläpp av koldioxid liksom en vägvisare för energi. Dessutom planeras en så kallad vitbok om framtida transporter.

Hur förslagen tillämpas föreslås bli granskat inom ramen för EU 2020-strategin.