Ett antal arbetsgivare stämde in norska staten till tingsrätten eftersom man ansåg att vissa krav i ett allmängiltigförklarat kollektivavtal stred emot bestämmelserna i utstationeringsdirektivet. Tingsrätten gav staten rätt varpå arbetsgivarna överklagade domen.

I den högre domstolen, lagmansretten, prövades bestämmelserna och man tog beslut om att tillfråga EFTA-domstolen hur utstationeringsdirektivet skulle tolkas i förevarande fall. Norge är ju som bekant inte med i EU,  däremot är de medlemmar i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och tillämpar därigenom indirekt EU-rätten. För att tolka EES-rätten finns EU-domstolens motsvarighet,  EFTA-domstolen, med domare från de tre medlemsländerna Norge, Liechtenstein och Island.

EFTA-domstolens svar på de norska frågorna kom i slutet på januari. Där uttalades att alla krav i kollektivavtalet angående löner och arbetsvillkor utom ett var helt i enlighet med minimivillkoren i utstationeringsdirektivet och alltså tillåtna. Den extra ersättning som skulle ges till arbetstagare som på grund av arbetet sover på en annan ort än hemorten kunde inte hänföras till dessa minimivillkor och måste ha ett legitimt ändamål och motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset. Utöver detta måste restriktionen vara det mest effektiva sättet att uppnå ändamålet och inte gå utöver vad som är nödvändigt.

I sin bedömning av om kravet på extra tillägg vid övernattning framhöll den norska domstolen att kravet hade som ändamål att tillförsäkra likabehandling av norska och utstationerade arbetstagare och att det motiverades av tvingande hänsyn till allmänintresset social trygghet för arbetstagare. Domstolen fann också att tillägget var det mest effektiva sättet att uppnå målet om likabehandling och att det inte gick utöver vad som var nödvändigt.

I Norge har den fackliga rörelsen varit väldigt uppmärksam på hur utfallet i detta rättsfall skulle bli och man blev inte besviken utan man talade om en full seger. Läs norska LO:s uttalande här.

Det norska rättsfallet hittar du här, och här finner du EFTA-domstolens dom.

Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson har arbetat tillsammans med kollegor för att inkludera tydliga skrivningar om att fackliga fri- och rättigheter ska respekteras i förslaget om förstärkt ekonomisk styrning. Skrivningarna är till för att förhindra EU:s institutioner att lägga sig i nationell lönebildning eller nationella kollektivavtal.

Förslagen om förstärkt ekonomisk styrning, det så kallade 2-packet, som antogs i ekonomiutskottet igår ska stärka övervakningen av euroländer med statsfinansiella problem. En större samordning ska ske vad gäller statistik, prognoser och budgetplaner och EU-kommissionen kommer ha större möjligheter att ingripa när ett euroland inte följer bestämmelserna.

- De fackliga fri- och rättigheterna måste respekteras oberoende av hur den nationella ekonomiska situationen ser ut, betonar Olle Ludvigsson. Så här långt under krisen har facken vid ett flertal tillfällen körts över i de svagaste euroländerna. Det är inte acceptabelt. Därför är det viktigt att i lagstiftningen göra klart att fri- och rättigheterna inte får kompromissas med.

I en annan fråga, omröstningen om det så kallade kapitalkravsdirektivet, kom ledamöterna i utskottet överens om ett skydd för whistleblowers. Arbetstagare som offentliggör fel och brister inom sitt företag ska åtnjuta full anonymitet och skydd.

Programmet var upplagt för att ge en så bred bild av EU-systemet som möjligt varför vi den första dagen träffade representanter från Europafacket, EU-kommissionen, Sveriges ständiga representation till EU och en av europaparlamentarikerna.

Vad som fattades i Bryssel var dock möten med representanter för en av de institutioner som har visat sig vara väldigt viktig för utveckligen av EU-rätten, Europeiska unionens domstol i Luxemburg. EU-domstolens sätt att tolka fördragen har sedan Laval-målet lagt många krokben för de svenska och danska arbetsmarknadsmarknadsmodellerna, så mötena med den svenska domaren och den danska domaren var två av höjdpunkterna på resan. I Luxemburg ligger även EFTA-domstolen, EU-domstolens motsvarighet för länderna i EES-området, det vill säga Norge, Liechtenstein och Island, och vi passade på att möta den norska domaren. EU-domstolen har flera byggnader att husera i, ett ”palats” och två gyllene höghus. Trehundra meter därifrån disponerar EFTA-domstolen en våning i en kontorsbyggnad.

Torsdag och fredag tillbringade vi i Trier på en konferens om EU-arbetsrätt. Rätt roligt om man är jurist och dessutom specialiserad i arbetsrätt, kanske lite torrt om man inte är det? Eftersom konferensen behandlade uppdateringar om vad som hänt inom EU-lagstiftning och EU-rättspraxis på det arbetsrättsliga området det senaste året var det många rättsfall som drogs. Teman var bland andra arbetstid, flexicurity, företagsöverlåtelse och, förstås, de nya lagförslag relaterade till utstationeringsdirektivet som kom i onsdags.

Det främsta temat som diskuterades vid alla möten under veckan var de nya utstationeringsförslagen. Även frågan hur det skulle påverka EU-rätten om EU ratificerade den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Från fackligt håll hoppas man att en sådan ratificering ska leda till att EU-fördragen tolkas mer i enlighet med de grundläggande fackliga rättigheterna än vad som gjorts hittills. Efter mötena med domarna i EU-domstolen fick jag intrycket att de inte anser att en ratificering kommer göra någon skillnad eftersom EU-domstolen, enligt dem, redan följer Europakonventionen. Det blir intressant att följa utvecklingen och se om det blir aktuellt med ett skarpt läge där ett uttalande i ett rättsfall från EU-domstolen underkänns av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg för att det strider mot de mänskliga rättigheterna.

ILO-studien ”Work Inequalities in the Crisis – Evidence from Europe” analyserar hur arbetsvillkor, löner och inkomster, sysselsättning och jämställdhet har försämrats över hela Europa sedan krisens början.  Studien visar bland annat att löneskillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare ökat och att förlorade jobb framför allt har drabbat arbetstagare med visstidskontrakt.

Dessutom visar studien att unga människor drabbas av nästan en dubbelt så hög arbetslöshet än äldre arbetstagare i en majoritet av Europas länder, att lågutbildade arbetstagare har drabbats särskilt hårt på grund av tillverkningsindustrins svårigheter, samt att kvinnor i mansdominerande sektorer var de första att sägas upp eller drabbades av större lönesänkningar än män.

Rapporten menar att ojämlika villkor på arbetsplatsen inte bara bidrog till att generera krisen, men också att dessa ojämlikheter har förvärrats på grund av den. Nya arbetsmarknadsreformer under 2012 för att främja konkurrenskraft, exempelvis genom frysning av minimilöner och nedskärningar i socialförsäkringar i Spanien, beslutet att öka frekvensen av korttidsscheman i Frankrike, och ytterligare lönemodereringar och ökningen av låglönesektorer i många länder kan leda till ett direkt tilltagande av ojämlikheterna, enligt studien. Ett större antal människor kommer också att bli mer sårbara för framtida kriser.

Studien fortsätter med att varna att krisen på längre sikt kan hindra redan gjorda framsteg i Europa mot bättre kvalitetsjobb och arbetsvillkor. Som ett exempel kan nämnas att reducerade anslag till vidareutbildning på företagsnivå, kombinerat med en minskning av utbildningsprogram finansierade av staten, kommer att ha en negativ effekt.

Bokens huvudförfattare, Daniel Vaughan-Whitehead, drar därför slutsatsen att detta borde motivera alla beslutsfattare och ekonomiska aktörer – även i en period av fiskal konsolidering – att göra kampen mot ojämlikheter till kärnan av deras politiska dagordning och utveckla ett fullfjädrat politiskt paket som riktar sig mot dessa ojämlikheter på arbetsplatsen.

Rapporten kan beställas från ILO:s hemsida.

Offentliga myndigheter spenderar varje år 18 procent av BNP på varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten. Mot bakgrund av budgetrestriktioner och ekonomiska svårigheter i många medlemsländer anser kommissionen att den offentliga upphandlingen måste garantera att pengarna används optimalt för att öka tillväxt och sysselsättning.

-Jag skulle vilja göra direktiven om offentlig upphandling enklare och effektivare. Förslaget om direktiv för koncessioner kommer, som jag hoppas, att leda till väsentliga effektivitetsvinster i de offentliga utgifterna och bidra till den ekonomiska tillväxten under kommande år, sade Michel Barnier.

Förslaget till direktiv om koncessioner täcker partnerskapsavtal mellan en i allmänhet offentlig enhet och oftast ett privat företag som tar på sig verksamhetsrisken för underhåll och utbyggnad av infrastruktur som till exempel hamnar, vattendistribution, parkeringar, avgiftsbelagda vägar och broar eller för tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som till exempel energi, hälsa, distribution och rening av vatten, bortskaffande av sopor m m.

Detaljer och länkar om ytterligare information finns i kommissionens pressmeddelande:

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/11/1580&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

-Läget för ungdomar i många länder blir nu alltmer akut. Utan energiska insatser på EU-nivå och i medlemsstaterna riskerar vi att förlora en hel generation och detta kommer att ha stora ekonomiska och samhälleliga kostnader. Det sade EU-kommissionären Laszlo Andor när han på tisdagen tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade en uppmaning om omedelbara insatser för att minska ungdomsarbetslösheten.

För närvarande är omkring fem miljoner ungdomar i åldrarna 15 till 25 år anmälda som arbetslösa i EU, men de som står utanför arbetsmarknaden är fler. Enligt beräkningarna är 7,5 miljoner ungdomar för närvarande varken anställda eller i färd med att utbilda sig. I Spanien, där nästan hälften av ungdomar i åldrarna 15-25 år är arbetslösa, är läget värst. Men i många länder, däribland i Sverige, går fler än en av fem utan jobb.

Ungdomsarbetslösheten är alltså inte någon statistisk felsyn som svenska ministrar sagt, utan ett reellt problem som har ett högt pris. Den nuvarande ungdomsarbetslösheten i EU kostar cirka 2 miljarder euro eller 22 miljarder kronor i veckan, vilket motsvarar över 1 procent av BNP i de 27 medlemsländerna, enligt kommissionens beräkning.

Kommissionen föreslår att de 30 miljarder euro som medlemsländerna ”glömt bort” ska användas till följande:

- 4 miljoner euro för att medlemsländerna ska inrätta ”ungdomsgarantisystem” för att ungdomar ska arbeta, studera eller delta i yrkesutbildning senast fyra månader efter avslutad skolgång.
- 1,3 miljoner euro för inrättande av lärlingsutbildning och skapande av 370 000 nya lärlingsplatser till slutet av 2013.
- 3 miljoner euro som stöd för bidragssystem för ungdomar som startar företag och för sociala entreprenörer.
- Satsning på praktik vid företag med målet minst 130 000 praktikplatser under 2012 inom ramen för Erasmus- och Leonardo da Vinci-programmen.
- Bidrag till att 5 000 ungdomar under 2012-2013 söker jobb i andra EU-länder via jobbinitiativet ”Ditt första eures-jobb”.
- Skapa minst 10 000 volontärplatser under 2012.
- En ram för praktikplatser med hög kvalitet.
- Ytterligare 600 platser under 2012 inom ramen för programmet Erasmus för företagare.

Utöver dessa direkta satsningar kommer kommissionen att sätta en blåslampa på medlemsländerna att göra mer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten i sina nationella reformprogram för 2012 inom EU 2020-strategin. Åtgärderna kommer att systematiskt tas upp i utkasten till landspecifika rekommendationer för 2012. En rapport kommer också att lämnas vid vårtoppmötet i april om medlemsländernas åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Direktivet, som bland annat är tänkt att minska den illegala invandringen till EU, innebär att migranter från tredjeland, som arbetar lagligt i EU, kommer att ha samma rättigheter som för medborgare i EU-länderna när det gäller arbetsvillkor, pensioner, social trygghet och tillgång till offentliga tjänster.

De ska kunna få arbets- och uppehållstillstånd i ett EU-land med en enda ansökan. Direktivet påverkar dock inte de enskilda EU-ländernas rätt att besluta om arbets- och uppehållstillstånd ska beviljas, men medlemsländerna måste, enligt direktivet,
fatta beslut inom fyra månader efter att en ansökan inkommit. Reglerna om de olika rättigheterna gäller också för de icke EU-medborgare som redan har tidsbestämt tillstånd att bo och arbetar i ett EU-land, men alltså inte i Danmark, Storbritannien och Irland.

Den nya lagen kommer inte att omfatta varaktigt bosatta icke EU-medborgare, eftersom lagen innehåller vissa restriktioner, även om den generella regeln i lagen ger arbetstagare utanför EU tillgång till social trygghet på samma villkor som EU-medborgare. Lagen gäller heller inte flyktingar, utstationerade arbetstagare (som redan omfattas av utstationeringsdirektivets regler), säsongsarbetare, personer som förflyttas inom företag mellan länderna i EU (vilka omfattas av andra EU-direktiv), liksom sjömän som seglar under ett EU-lands flagga eller de som arbetar i hushåll som au pair.

Personer med kombinerat arbets- och uppehållstillstånd kommer att få jämförbara rättigheter som EU-medborgare när det gäller grundläggande arbetsvillkor, erkännande av yrkeskvalifikationer och rätten att ansluta sig till fackföreningar, skattelättnader, pensioner, social trygghet och arbetsförmedling, även om utrymme för vissa restriktioner ges när det gäller sociala förmåner. Till exempel kan medlemsländer begränsa tillgången till allmännyttiga bostäder, som i flera länder betraktas och subventioneras som socialbostäder.

EU-länderna kan dock införa begränsningar på fler områden för utländska arbetstagare som har kontrakt på mindre tid än sex månader.

EU-parlamentet framhåller två förbättringar som det kunde driva igenom i förhandlingarna med de 24 medlemsländer som berörs av det nya direktivet. Dels rätten för de utländska arbetstagarna att kunna få med sina pensioner vid flytt till hemlandet på samma villkor som när EU-medborgare flyttar till ett annat land, dels rätten till yrkesutbildning och vidareutbildning för icke EU-medborgare som har jobb eller är registrerade som arbetslösa. När det gäller universitetsstudier eller yrkesutbildning som inte är direkt kopplad till en anställning kan dock medlemsländerna resa hinder, till exempel genom krav om språktester. Även familjeförmåner kan begränsas för icke EU-medborgare som antas för olika utbildningsprogram.

Merkel och Sarkozy

Den grekiska generalstrejken med stora demonstrationer framför parlamentet i Aten i protest mot nedskärningarna gick på torsdagen in på andra dagen samtidigt som ovissheten ökar om eurotoppmötet på söndag i Bryssel kan motsvara förväntningarna om att stabilisera skuldkrisen i Grekland och i eurozonen som helhet.

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy medgav på onsdagskvällen i Frankfurt att regeringarna i Berlin och Paris fortfarande inte lyckats komma överens om hur eurozonens räddningsfond EFSF ska kunna utvidga sin lånekapacitet utöver 440 miljardereuro för att bistå euroländer och banker i kris. Sarkozy reste brådskande till Frankfurt för att möta tyska förbundskanslern Angela Merkel i samband med att avgående ECB-chefen Jean-Claude Trichet skulle avtackas och missade därmed att närvara när hans fru Carla Bruni nedkom med parets första barn, en dotter.

Sarkozy hade med ödesmättade ord varnat för att Europas enighet stod på spel om inte euroländernas ledare kunde enas om krafttag för att lösa skuldkrisen i eurozonen vid det kommande toppmötet.

- Att tillåta ett förstörande av euron är att förstöra Europa, sade Sarkozy och varnade för att följden kunde bli återuppväckta konflikter och oenighet på den europeiska kontinenten.

Merkel lät genom sin talesman säga att drömmar om att allting skulle bli löst på toppmötet och att krisen skulle vara över på måndag var missriktade.

I planeringen inför toppmötet har det talats om beslut om en massiv kapitalinjektion i bankerna för att klara en skuldavskrivning av grekiska statspapper som en del av det andra planerade lånepaketet på 109 miljarder euro till Grekland liksom en metod att öka räddningsfonden EFSF:s utlåningskapacitet utöver 440 miljarder euro.

Franska banker, som är kraftigt exponerade på grekiska statspapper och som redan drabbats hårt på börsen, skulle behöva en kraftig kapitalinjektion vid en skuldavskrivning av grekiska statspapper på med än de 21 procent som eurotoppmötet i juli i år sade att banksektorn gått med på. Tyskland uppges ha tryckt på för en högre skuldavskrivning på upp till 50 procent, men vägrat att utöka räddningsfonden EFSF, som Frankrike vill, för att hjälpa banker som drabbas.

Internationella valutafonden IMF har beräknat att bankerna behöver kapitaltillskott på omkring 200 miljarder euro, medan den Europeiska bankmyndigheten beräknar behovet till 80 miljarder euro, uppger affärstidningen Financial Times på torsdagen.

Eurozonens ledare är samtidigt under internationellt tryck, bland annat från den amerikanske presidenten Barack Obama, att motverka eurons skuldkrisen inför G20-mötet 3-4 november i Cannes. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, skriver i sin inbjudan till toppmötet på söndag att den ekonomiska situationen förvärras, tillväxten bromsar upp i Europa och globalt, bland annat på grund av skuldkrisen i vissa länder som också påverkar banksektorn.

I ett försök att nå enighet inför eurotoppmötet möts eurogruppens finansministrar på fredagen, följt av ett möte med EU:s samtliga finansministrar på lördagen. EU-ländernas utrikesministrar ska senare på lördagen göra en sista förberedelse innan EU-toppmötet kan hållas på söndag förmiddag följt av eurotoppmötet efter lunch.

Trots de omfattande strejkerna och demonstrationerna i Grekland lyckades regeringen Papandreou få igenom det nya åtstramningspaket som är nödvändigt för att landet ska få ut ett nytt lån på 8 miljarder euro i november. Röstsiffrorna blev 154 för och 141 emot och fem frånvarande.

Omkring 100 000 personer deltog i demonstrationerna i Aten, som delvis urartade i våldsamma sammandrabbningar med polis. Enligt grekiska LO var demonstrationen en av de största sedan demokratin återinfördes 1974.

- Vi klarar inte mer, sade fackföreningsfunktionären Nikos Anastasopoulos till nyhetsbyrån AP och vittnade om desperation, ilska och bitterhet bland demonstranterna.

En ledande företrädare för regeringspartiet PASOK, partiets chefsinpiskare i parlamentet Christos Protopappas, uppmanade på torsdagen de europeiska ledarna att komma fram till en ”slutlig lösning” vid det kommande toppmötet av skuldkrisen, vars epicentrum är Grekland.

- Jag uppmanar européerna att se vad som hände igår (onsdag) för det här kan inte fortsätta. Allmänhetens ilska kommer att sprida sig runt om i Europa. De (europeiska ledarna) måste sluta dra benen efter sig. Slutliga lösningar är nödvändiga, sade Protopappas till en grekisk radiostation, uppger AFP. Han varnade för att krisen, som redan nått Portugal och Italien, kommer att sprida sig till Frankrike och Belgien.

Det är det sjätte åtstramningspaketet i ordningen sedan räddningslånen till Grekland började betalas ut förra året som omröstningen i det grekiska parlamentet handlade om. Åtstramningarna innebär skattehöjningar, lägre löner och pensioner och placering av 30 000 statstjänstemän i en reservstyrka med lägre lön i väntan på avsked samt upphävande av minimilöner som fastsällts i kollektivavtal. Det senare har upprört flera av regeringspartiet PASOK:s ledamöter som hotat att rösta nej till angreppet mot kollektivavtalen i en av de delomröstningar som krävs för att paketet ska bli slutligt antaget.

Sent på torsdagskvällen antogs dock paketet i sin helhet.

Samtidigt kommer uppgifter om att förhandlingstrojkan från EU, ECB och IMF uppmanat den grekiska regeringen att ta till drastiska åtgärder för att sänka lönenivåerna utöver tidigare utfästelser, bland annat genom att med lagstiftning upphäva gällande kollektivavtal som reglerar minimilönerna.

Det slutliga beslutet om lånet på 8 miljarder euro till Grekland har skjutits upp eftersom trojkans rapport inte kommer att bli klar till den 13 oktober, sade eurogruppens ordförande, Luxemburgs premiär- och finansminister Jean-Claude Juncker när mötet avslutades under morgontimmarna.

Juncker angav inte något nytt datum, men betonade att Grekland inte kommer att ställa in sina betalningar och inte någon sådan diskussion förekommit på mötet. I stället hade Grekland sagt att det inte var något problem med att vänta med det nya lånet fram till i november, uppgav den belgiske finansministern Didier Reynders.

- Grekland har sagt att det inte blir nödvändigt att få ut lånet förrän under den andra veckan i november. Vi har nu fått tid att invänta rapporten från trojkan innan vi tar vårt beslut, sade Reynders.

Under mötet accepterade eurogruppen beskedet från den grekiske finansministern Evangelos Venizelos att Grekland inte klarat målsättningen att få ned budgetunderskottet på 10,5 procent av BNP under 2010 till uppsatta 7,6 procent av BNP under 2011 på grund av det försämrade ekonomiska läget. Budgetunderskottet kommer i stället att ligga på 8,5 procent av BNP.

- Det är acceptabelt, sade EU-kommissionären Olli Rehn.

Den så kallade trojkan, som består av experter från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken ECB och internationella valutafonden IMF, väntas bli klar med sin revision av de grekiska sparåtgärderna så att finansministrarna kan ta sitt beslut om ett nytt lån före det planerade EU-toppmötet i Bryssel den 17-18 oktober.

Enligt den grekiska regeringen väntas ytterligare två möten hållas under veckan med trojkan innan dess arbete troligen är klart för en rapport till långivarna.

Den grekiska tidningen Kathimerini uppger dock att trojkan överraskande har uppmanat den grekiska regeringen att tvinga fram en omförhandling av redan ingångna kollektivavtal eller ingripa med lagstiftning för att ersätta kollektivavtal, som fastställer minimilönerna, med individuella löneavtal. Uppmaningen framfördes vid ett möte mellan trojkan och arbetsmarknadsministern Giorgios Koutroumanis på måndagen, uppger tidningen.

Premiärminister George Papandreou uppges ha reagerat med ilska över uppmaningen att minimilöner och att arbetsrättsliga rättigheter garanterade i kollektivavtal skulle slopas.

- Kollektivavtalen gäller. Vi är inte och kommer inte att ha någon intention att bli Indien eller Bangladesh, uppges Papandreou ha sagt vid ett möte med parlamentsledamöter från socialistpartiet PASOK.

Vid eurogruppens möte i Luxemburg lyckades ministrarna komma överens om den säkerhet som Finland begärt för att bidra till det nya planerade lånepaketet till Grekland på 109 miljarder euro. Säkerheten kan dock inte betalas ut förrän tidigast 15 år efter att en eventuell statsbankrutt. I gengäld för säkerheten måste Finland betala in sin del på 1,4 miljarder euro till den blivande permanenta räddningsfonden ESM på en gång i stället för över fem år, vilket gäller för övriga euroländer. Samtliga euroländer erbjöds liknande säkerheter, men bara Finland var intresserat.

Under mötet fördes också diskussioner om hur det skulle gå att stärka EFSF ytterligare så att utlåningskapaciteten skulle kunna ökas utöver 440 miljarder euro, möjligen att med fonden som säkerhet kunna låna upp pengar från den europeiska centralbanken ECB.

EU-länderna var oense om det över huvud taget skulle vara möjligt att fortsätta debatten om en eventuell förbättring. Några länder ville helt sätta stopp för diskussionen om förbättringar. Andra ville göra ett nytt försök.

EU-kommissionen hade föreslagit att mammaledigheten skulle förlängas från minimum 14 till 18 veckor. EU-parlamentet förbättrade förslaget och föreslog 20 veckors betald ledighet, varav minst 16 veckor med full betalning. Medlemsländerna skulle, enligt parlamentets förslag, uppmanas att ge fäderna rätt att ta ut minst två veckors pappaledighet med full betalning under mammaledighetsperioden, trots att lagförslaget gällde ”hälsa och säkerhet för gravida kvinnor”. Dessutom skärptes skyddet och rättigheterna för gravida och ammande mödrar på arbetsplatsen.

Elva länder med Storbritannien och Tyskland i spetsen sade nej till alla de förbättringar som EU-parlamentet föreslog.

EU-parlamentets rapportör om lagförslaget, den portugisiska socialisten Edit Estrela beklagade att flera EU-länder inte visade respekt för den stora majoritet i EU-parlamentet som ville se förbättringar för kvinnor vid barnafödande. Hon hoppades att Polen, som tar över ordförandeskapet efter Ungern om några veckor skulle visa större intresse för att arbeta fram en balanserad kompromiss. EU-parlamentets förbättringsförslag stöddes vid omröstningen i oktober förra året 390 ledamöter, 192 röstade emot och 59 lade ned sina röster.

En så kallad Eurobarometer som kommissionen genomfört i samtliga EU-länder visar att förslaget om 20 veckors betald mammaledighet stöds av 78 procent av de tillfrågade.