Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker hoppades att uppgörelsen säkrar Greklands plats i eurozonen.

- Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart finansiellt stöd från räddningsfonden EFSF för att säkra Greklands framtid i eurozonen.

IMF-chefen Christine Lagarde, som deltog i överläggningarna, sade att uppgörelsen skulle ge Grekland ”tillräckligt utrymme för att återskapa sin konkurrensförmåga”. Även den grekiske premiärministern Lucas Papademos var nöjd.

- Det är ingen överdrift att säga att detta är en historisk dag för Greklands ekonomi, sade Papademos.

EU och IMF hade satt som mål att Grekland skuldnivå skulle sänkas från 160 procent av BNP till 120 procent år 2020, men målet höll på att missas.

Sedan de privata innehavarna av grekiska statspapper i nya förhandlingar pressats till skuldavskrivningar på 53 procent av värdet på de gamla obligationer som ska ersättas mot nya, motsvarande 107 miljarder euro, nåddes nivån 120,5 procent av BNP. Men det krävdes också extra hjälp från nationella centralbanker som avstod från vinster på grekiska obligationer och som också gick med på lägre skuldränta på det första räddningspaketet på 110 miljarder euro som började betalas ut 2010.

Villkoren för utväxlingen av grekiska statsobligationer mot nya till ett lägre värde kommer att formellt att presenteras inom kort för de banker, som med ett samlat innehav av 206 miljarder euro deltagit i förhandlingarna om skuldavskrivning, meddelar det grekiska finansministeriet.

Det åtstramningspaket på 3,3 miljarder euro som det grekiska parlamentet godkände förra söndagen för att få nya lån räcker inte.

Grekland måste också vidta ”ytterligare kraftfulla ansträngningar” för att nå till ”ambitiösa, men realistiska mål för fiskal konsolidering”, under extra övervakning av EU-kommissionen och medlemsländer, heter det i ett uttalande från eurogruppen. Ett särskilt spärrat konto kommer att upprättas för att Grekland bara använder nya lån till att betala tillbaka på skulder. Den grekiska regeringen har också, enligt Jean-Claude Juncker, lovat att införa en lag om att återbetalning av skulder har ”absolut prioritet”.

 I några euroländer måste de nationella parlamenten ge sitt godkännande till räddningspaketet. Det gäller Tyskland, där Förbundsdagen tar beslut den 27 februari, Nederländerna och Finland. Den finska regeringen har på nytt säkrat att Grekland ska upprätta en säkerhet för att garantera en återbetalning av den del av det nya lånet som Finland bidrar med.

Bakom resolutionen, som utrycker oro för utvecklingen i Ungern, stod fyra partigrupper, den socialdemokratiska S&D-gruppen, liberala i ALDE-gruppen, de Gröna och vänstergruppen GUE/NGL.

Den stora konservativa EPP-gruppen, i vilken den ungerske premiärministern Viktor Orbans parti, liksom de svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår, fördömde däremot den resolution som parlamentet antog som grundlös och oansvarig.

Röstsiffrorna blev 315 för en resolution, 263 emot och 49 nedlagda.

I resolutionen uppmanar parlamentet EU-kommissionen att noggrant övervaka ändringarna i den ungerska grundlagen, hur den genomförs och om den stämmer med EU-fördragen. Det gäller särskilt att

- rättsväsendet är helt oberoende,

- regleringen av Ungerns nationalbank inte strider mot EU:s lagstiftning,

- myndigheterna för dataskydd och informationsfrihet återställs och garanteras helt oberoende,

-rätten för författningsdomstolen att granska all lagstiftning återställs inklusive rätten att granska lagar för budget- och skattepolitik,

- frihet och mångfald i media garanteras och att den ungerska medielagstiftningen träder i kraft,

- den nya vallagstiftningen uppfyller europeiska demokratiska normer och respekterar politisk växling,

- rätten att utöva politisk opposition på ett demokratiskt sätt säkerställs både inom och utanför institutionerna,

- lagen om kyrkor och religiösa samfund respekterar de grundläggande principerna för samvetsfrihet och avstår från lagen om att en majoritet av två tredjedelar av det ungerska parlamentet måste godkänna nya kyrkor för att dessa ska kunna registrera sig.

Enligt resolutionen ska parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt utskottet för rättsliga och inrikes frågor i samarbete med EU-kommissionen, Europarådet och Venedigkommissionen lägga fram en rapport om hur rekommendationerna från kommissionen och EU-parlamentet efterlevs.

På grundval av den rapporten ska EU-parlamentets talmanskonferens (som består av talmannen och de politiska gruppledarna) överväga om EU-fördragets artikel 7 ska aktiveras. EU-parlamentet kan ta ett sådant initiativ när ett land bryter mot EU:s grundläggande värderingar. EU:s ministerråd kan då ta beslut om sanktioner, inklusive indragen rösträtt och andra rättigheter i rådet.

Den konservativa partigruppen EPP, som alltså röstade emot resolutionen, anklagar socialdemokraterna, liberalerna, miljöpartisterna och vänstern för att tillämpa auktoritära metoder.

- Genom att anta en fördömande resolution om Ungern negligerar de det faktum att det pågår en dialog mellan den ungerska regeringen och EU-kommissionen. Dessa grupper har fattat sin dom innan denna process är klar. Det är en auktoritär metod som är emot de europeiska värdena, säger EPP:s talesmän och anklagar majoriteten i EU-parlamentet för att ha antagit en grundlös resolution på ett oansvarigt sätt som undergräver respekten för EU-parlamentet.

Resolutionen om en undersökning av Ungerns agerande har alltså splittrat EU-parlamentet i en klar vänster-mitten-sida och en klar högersida som också lett till nationella anklagelser om hur de konservativa partierna reagerat i ministerrådet i frågan.

- Det är beklagligt att se hur moderaterna och regeringen agerar. De gör ingenting. Eftersom de har samma partifärg som Orban har de ett särskilt ansvar att agera, säger den svenska socialdemokraten Anna Hedh i ett uttalande och kräver en markering från den svenska regeringens sida för att Sverige, enligt regeringsdeklarationen, ska vara en ”konstruktiv och engagerad kraft i europasamarbetet”.

Hela resolutionen finns att nå via EU-parlamentets hemsida för antagna texter (klicka på 16.02.2012)

Enligt lagstiftningspaketet ”6-pack” för ökad ekonomisk styrning ska kommissionen dels övervaka EU-ländernas budget- och statsskulder, dels obalanser som kan vara skadliga. I båda fallen kan euroländer bestraffas om de inte rättar sig efter kommissionens pekpinnar.

I Sveriges fall oroas EU-kommissionen över hushållens höga skuldsättning som en följd av kraftiga prisökningar på bostadsmarknaden de senaste femton åren, men som nu tycks ha dämpats. Efter en undersökning ”på djupet” väntas kommissionen komma med anvisningar till regeringen om eventuella åtgärder.

Det blir intressant att se om kommissionen kommer att tillmäta utförsäljningarna av allmännyttan någon orsak till en del av den höga skuldsättningen.

Vissa försök har gjorts för att hålla tillbaka skuldsättningarna och därmed prisökningarna. Möjligheten att finansiera hus- och bostadsrättsköp med lån har begränsats så att köparen inte längre kan låna till 100 procent. Riksbanken har också länge tillämpat en högräntepolitik med det uttalade målet att dämpa stigande huspriser, trots att det drabbat tillväxt och jobb. Däremot har inte ett alternativ tillämpats i någon större utsträckning, nämligen ökat bostadsbyggande för att få bort regionala brister på bostäder som också driver upp prisnivåerna, främst i storstadsområdena.

Övriga länder som ska granskas ”på djupet” är Belgien, Bulgarien, Danmark, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Ungern, Slovenien, Finland och Storbritannien. I många fall handlar det om sämre konkurrensförmåga, sjunkande exportandelar och privat och offentlig skuldsättning.

Däremot behöver följande länder inte någon sådan granskning: Tyskland, Österrike, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen och Slovakien.

Krisländerna Grekland, Irland, Portugal och Rumänien, som fått villkorade nödlån från EU och IMF, är föremål för särskild övervakning för att komma till rätta med fiskala och makroekonomiska obalanser.

I EU-parlamentet anser både den socialdemokratiska partigruppen S&D och partigruppen de Gröna att kommissionen totalt missat målet genom att se genom fingrarna när det gäller Tyskland.

- Det är helt enkelt inte acceptabelt. Analyserna är felaktiga och leder till fel slutsatser. Många ekonomer och en rapport nyligen från ILO har visat att det är många år av nedpressade löner som ligger bakom Tysklands internationella ekonomiska framgång. Den strategin är ohållbar på den inre marknaden, säger den ekonomiska talespersonen Elisa Ferreira och pekar på att andra länder inom eurozonen drabbas. S&D-gruppen kräver att samtliga obalanser ska granskas.

Partigruppen de Gröna har samma invändning.

- Kommissionen ignorerar elefanten i rummet: Tyskland, säger talesmannen Phillipe Lamberts och hävdar att den obalans som den tyska lönepolitiken utgör har en skadlig ”spill over”-effekt på andra euroländer – liksom på den tyska arbetskraften.

- Att ignorera detta är att agera med skygglappar.

Meningen var att eurogruppens finansministrar skulle ha träffats i Bryssel på onsdagen för att ta ställning till det nya räddningspaketet, Men mötet ersattes av en telefonkonferens eftersom det åtstramningspaket som det grekiska parlamentet antog i söndags inte var fullständigt.

Inför onsdagens telefonkonferens sade den grekiske finansministern Evangelos Venezelos att de två återstående kraven från EU och IMF hade uppfyllts. Krisregeringen under Lucas Papademos hade, enligt Venezelos, kunnat ta beslut om hur ytterligare 325 miljoner euro skulle sparas in för att den totala åtstramningen skulle uppgå till 3,3 miljarder euro. Dessutom hade båda partiledarna i krisregeringen skrivit under en försäkran om att fullfölja åtstramningen även efter valet i april.

Ledaren för det konservativa Ny demokrati, Antonis Samaras, som länge vägrat, skrev under en försäkran till EU och IMF på onsdagen kort före den telefonkonferens som Jean Claude Juncker kallat till. Samaras leder med sitt löfte om omförhandling av åtstramningarna efter valet i april alla opinionsmätningar och tippas därmed bli ny premiärminister. Förre premiärministern och Pasok-ordföranden George Papandreou hade skrivit under en sådan försäkran tidigare.

Jean-Claude Juncker hyllade de framsteg som gjorts i Aten för att åstadkomma de åtstramningar som krävts för att få nya lån, men sade att mer arbete återstår för att stärka övervakningen av hur Grekland kommer att tillämpa åtstramningsplanerna. Speciellt den tyska misstron mot att Grekland kommer att fullfölja de beslutade åtstramningarna och finansminister Wolfgang Schäubles kritiska uttalanden har irriterat grekerna och nu också landets president.

- När man följer den interna diskussionen i Grekland och opinionsmätningarna måste man fråga sig vem som egentligen är beredd att garantera att Grekland också efter valet står fast vid de överenskomna villkoren, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble, som tidigare sagt att Tyskland vill hjälpa Grekland men vägrar att hälla pengar i ett bottenlöst hål.

- Jag accepterar inte att mitt land hånas av herr Schäuble, som grek accepterar jag det inte, sade den grekiske presidenten Karlos Papoulias – en person som normalt står över politikens dagsfrågor och sällan yttrar sig.

Två tysk-franska krav finns redan på eurogruppens bord för att skärpa övervakningen i Aten av hur lånepengarna används och hur nedskärningar och privatiseringar genomförs. Dels kravet om att lånen till Grekland sätts in på ett spärrat konto så att pengarna inte kan lyftas för betalningar utan godkännande från eurogruppen från fall till fall, dels att tjänstemän från EU-kommissionen befolkar de grekiska ministerierna för att kontrollera att grekiska tjänstemän fullföljer planerna och att skatter drivs in.

Om eurogruppen ger klartecken till det nya räddningspaketet på måndag kommer också nedskrivningen av den privata sektorns grekiska statsobligationer att kunna inledas i mitten av nästa vecka för att minska den grekiska statsskulden med 100 miljarder euro.

EU-kommissionären för sysselsättning, socialpolitik och inkludering László Andor bekräftade igår under en frågestund i Europaparlamentet att kommissionens förslag om efterlevnadsdirektivet gällande utstationering av arbetstagare och Monti II-förordningen ska presenteras den 7 mars. Dessa var egentligen tänkta att presenteras under december månad. Andor nämnde att skälet till att förslagen skjutits upp är att kommissionen har velat försäkra sig om kvalitén på dessa och för att kommissionen prioriterade ett förslag om ungdomsarbetslöshet.

Europeanvoice.com har dock tidigare rapporterat att EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso på eget initiativ stoppat publiceringen av förslagen eftersom de läckta versionerna har mött stort motstånd från fackliga representanter. Barroso blev återvald till ordförande för EU-kommissionen 2009 till stor del tack vare sitt löfte att se över utstationeringsdirektivet.

Under frågestunden i Europaparlamentet sa kommissionär Andor att efterlevnadsdirektivet ska förbättra implementeringen av utstationeringsdirektivet och att Monti II-förordningen ska undanröja hinder för den fria rörligheten för tjänster inom EU, samtidigt som grundläggande fackliga rättigheter garanteras.

Enligt kommissionär Andor kommer direktivet att innehålla bestämmelser som innebär bättre samarbete mellan förvaltningar i olika medlemsstater, mer transparent information och gränser för hur långt nationella kontrollåtgärder får gå och när dessa får tillgripas. Direktivet kommer även att definiera begreppet utstationering och ge en mer rättvis konkurrens för små- och medelstora företag.

Kommissionär Andor ansåg att det inte skulle vara en god idé att öppna upp för en revidering av utstationeringsdirektivet, utan att det skulle kunna leda till en underminering av de ursprungliga målen med utstationeringsdirektivet vilket är att underlätta för gränsöverskridande tjänster och samtidigt motverka social dumpning.

Sent på tisdagskvällen meddelade eurogruppens ordförande, luxemburgaren Jean-Claude Juncker, att mötet ersatts med en telefonkonferens.

- Jag har ännu inte fått de nödvändiga politiska löftena om åtaganden för att genomföra åtgärderna från den grekiska regeringen, sade Juncker.

Juncker och eurogruppen har ställt tre krav på Grekland för ett nytt lånepaket, men två krav återstår. Den grekiska krisregeringen, som numera bara består av två partier, Pasok och Ny demokrati, måste presentera sparåtgärder för ytterligare 325 miljoner euro. Dessutom måste partiledarna för de båda partierna underteckna en försäkran om att fullfölja åtstramningspolitiken även efter nästa val i mitten av april. Det tredje partiet i krisregeringen, högerextrema Laos, lämnade regeringen inför söndagens omröstning i parlamentet.

George Papandreuo, som är ledare för socialdemokratiska Pasok, har redan skrivit under, medan ledaren för konservativa Ny demokrati, Antonis Samaras, fortfarande vägrar.

Grekland är beroende av nya lån från euroländernas räddningsfond och från IMF för att inte tvingas ställa in betalningarna i mars då ett obligationslån på 14,5 miljarder euro ska betalas tillbaka.

I söndags antog det grekiska parlamentet ett åtstramningspaket som var värt närmare 3 miljarder euro. Men det politiska priset var högt. 43 ledamöter från de båda regeringspartierna revolterade mot regeringens åtstramningspaket och blev omgående uteslutna. På gator och torg låg tårgasen tung när kravallpolis försökte hindra revolutionära anarkister med svarta masker från att vandalisera centrala Aten. Resultat: 48 byggnader antändes, 150 affärer och kaféer slogs sönder och plundrades och omkring 100 personer skadades, varav 68 polismän, uppger polisen.

När den grekiske finansministern Evangelos Venizelos kom till det extra eurogruppsmötet i Bryssel på torsdagskvällen meddelade han att partierna i den grekiska krisregeringen hade nått en uppgörelse med trojkan från EU, ECB och IMF om ett nytt nedskärningsprogram liksom en uppgörelse med den privata sektorn om skuldavskrivning av grekiska statspapper.

Men eurogruppens finansministrar ansåg att uppgörelsen i Aten var ofullstädig.

- Trots de viktigaste framstegen de senaste dagarna fanns inte alla nödvändiga delar på plats för att vi skulle kunna fatta beslut, sade eurogruppens ordförande Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker sent på torsdagskvällen och uppställde tre villkor för ett positivt beslut vid ett eventuellt nytt extra eurogruppsmöte på onsdag.

Först måste den grekiska krisregeringen snabbt ta fram nya nedskärningar på 325 miljoner euro. Det presenterade nedskärningsprogrammet var 325 miljarder mindre än det begärda, vilket motsvarar det belopp som det avvisade kravet om sänkta pensioner var värt i budgetbesparing.

För det andra måste det grekiska parlamentet slutligt ha godkänt nedskärningsprogrammet. Det väntas ske på söndag, trots omfattande nya protester.

Dessutom måste ledarna för de tre partier som ingår i regeringen skriftligt lova att efterleva överenskommelsen och se till att nedskärningarna fullföljs även efter parlamentsvalet i april.

- Dessa villkor måste vara uppfyllda innan vi tar beslut om nya lån. Vi kan inte leva med ett system där löften ges och upprepas, men där löften bryts gång på gång, sade Jean-Claude Juncker.

Enligt finansminister Venizelos hade euroledarna särskilt noterat att ledaren för konservativa Ny demokrati Antonio Samaras hittills vägrat skriva under en sådan försäkring, vilket hotar att stjälpa en uppgörelse med en trolig statsbankrutt och utträde ur eurosamarbetet som följd.

- De konservativa måste besluta sig för om Grekland ska stanna inom euron. De måste i så fall säga det tydligt, sade Evangelos Venizelos.

Om de tre uppställda villkoren har uppfyllts på onsdag kommer eurogruppen också att ge klartecken till den överenskomna skuldavskrivningen av privata innehav av grekiska statspapper. Representanter för den privata sektorn har gett besked om att de är beredda att byta ut grekiska statspapper till ett värde av 200 miljarder euro mot nya till ett värde av 100 miljarder euro för att kunna minska den grekiska statsskulden från nära 160 procent av BNP till 120 procent.

Det kommer dock att saknas 15 miljarder euro i det nya räddningspaktet för Grekland för att kompensera den grekiska banksektorn. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble gjorde på torsdagen klart att det inte kommer att bli tal om att låna ut mer pengar till Grekland än vad som beslutades vid toppmötet i oktober förra året, det vill säga 130 miljarder euro.

Förhoppningarna står nu till att också den Europeiska Centralbanken, som stödköpt grekiska statsobligationer för 40 miljarder euro, ska ställa upp på skuldavskrivningen. ECB-chefen Mario Draghi har enligt Financial Times kommit på en metod att kringgå förbudet i EU-fördraget för ”ekonomiskt finansiering” av medlemsländerna från banken. Idén gick ut på att sälja statspappren för 40 miljarder euro till räddningsfonden EFSF, som i sin tur skulle kunna sälja papperen på marknaden för 55 miljarder euro, en vinst på 15 miljarder som skulle kunna gå till Grekland.

- Om ECB på så sätt distribuerar sina vinster till något medlemsland, så är det inte ”ekonomisk finansiering”, sade italienaren Mario Draghi vid en presskonferens i Frankfurt.

I Aten inledde fackföreningarna på fredagen en ny 48 timmar lång generalstrejk – den andra på en vecka. I krisregeringen avgick den biträdande arbetsmarknadsministern, socialdemokraten Yannis Koutsoukos, med motiveringen att det beslutade nedskärningsprogrammet ”var allt för smärtsamt för folk som arbetar”.

Samtidigt blir det allt tydligare att Grekland håller på att förlora i nationell självständighet. Eurogruppen tog upp ett fransk-tyskt förslag om att de nya lånepengarna till Grekland skulle sättas in på ett spärrat depositionskonto så att pengarna inte ska kunna gå till något annat än att minska den grekiska statsskulden. Samtidigt beslutade eurogruppen att be EU-kommissionen att sända tjänstemän till Grekland för att överväga att landet på allvar driver in skatter och genomför utförsäljningen av statlig egendom till privata spekulanter.

- Jag reser till Bryssel med förhoppning om att eurogruppen kommer att fatta ett positivt beslut om den nya räddningsplanen, sade Venizelos före avresan.

Efter nära åtta timmars överläggningar med partiledarna från de tre partier som ingår i den tillfälliga grekiska krisregeringen konstaterade premiärminister Lucas Papademos på torsdagsmorgonen att det inte gått att nå en fullständig uppgörelse om det 50 sidor långa utkast till nedskärningar som han tidigare förhandlat fram med representanter för trojkan, det vill säga EU, ECB och IMF.

- Det fanns en bred enighet på alla punkter, utom en, vilken kräver ytterligare förhandlingar och diskussioner med trojkan, meddelade premiärministerns kansli.

Efter regeringsammanträdet satte sig premiärminister Lucas Papademos omgående i nya diskussioner med representanterna från EU, ECB och IMF.

Premiärministerns talesman Pantelis Kapsis sade att det saknades besparingar på 600 miljoner euro för att uppfylla trojkans krav, varav 325 miljoner euro var tänkt att sparas in på pensionskostnaderna, bland annat genom en 15-procentig sänkning av de inkomstbaserade tilläggspensionerna. För de resterande 275 miljonerna har långivarna gett oss ett uppskov på 15 dagar för att finna en lösning, sade talesmannen.

Inte oväntat deklarerade ledarna för konservativa Ny demokrati och det lilla yttersta högerpartiet Laos att de sagt nej till pensionsnedskärningarna. Laos-ledaren Georgios Karatzaferis var den förste som lämnade regeringssammanträdet och anklagade trojkan för att ställa orimliga krav på regeringen.

- Jag gjorde klart redan från början under möten att jag inte kunde ställa upp på planen och gav mitt stöd till Ny demokratis nej till pensionssänkningar, sade Karatzaferis.

Ny demokratis ledare Antonis Samaras sade att han känt sig tvingad att förhandla hårt för att lindra folkets uppoffringar.

- Vid denna svåra stund måste vi försvara pensionärerna, sade Samaras och tillade att diskussionerna om pensionerna kommer att fortsätta.

Frågan är nu om det finns andra mindre impopulära sätt att minska statsutgifterna med tanke på det förestående parlamentsvalet i april.

Men även de nedskärningar som de tre partierna ställde upp på är mäkta impopulära. De grekiska fackföreningarna har manat till nya protester under torsdagskvällen när finansministern Venezelos möter sina kollegor i Bryssel för att få förståelse för den svåra förhandlingssituationen.

Enligt läckor till grekisk press från förhandlingarna syftade hela nedskärningspaketet till en budgetbesparing på 3,2 miljarder euro. Bortsett från pensionsnedskärningarna enades de tre partierna i regeringen att gå med på en sänkning av minimilönerna med 22 procent, från 751 euro till 600 euro per månad. 15 000 jobb inom den offentliga sektorn kommer att försvinna före 2012 års utgång. Däremot berördes inte de extra 13:e och 14:e månadslönerna som är vanliga i Grekland.

Euromötet i Bryssel räknar också med att få besked från Paris, där de privata innehavarna av grekiska statspapper, som förhandlat om en skuldavskrivning på 70 procent, möts under dagen.

Premiärminister Lucas Papademos inledde på tisdagskvällen en maratonöverläggning med representanterna från EU, ECB och IMF sedan partierna i regeringskoalitionen skjutit upp ett avgörande två gånger medan protester hölls utanför det grekiska parlamentet och fackliga strejker lamslog stora delar av transportsektorn.

På onsdagsmorgonen kunde Papademos överlämna ett utkast på 50 sidor till regeringspartierna, socialistiska Pasok, konservativa Ny demokrati och det yttersta högerpartiet Laos, om de nedskärningar som krävs för att Grekland ska kunna få ett nytt andra räddningspaket på 130 miljarder euro.

Om de tre partierna ger texten ”godkänt i princip” kommer finansminister Evangelos Venizelos att resa till Bryssel under torsdagen för att presentera överenskommelsen till eurozonens finansministrar som är redo att delta i snabbt sammankallat extra möte. Uppgörelsen ska sedan presenteras för det grekiska parlamentet som då kommer att rösta om uppgörelsen på söndag, uppger den officiella grekiska nyhetsbyrån Ana.

Trycket är nu hårt mot de politiska partierna att göra upp, trots det folkliga motståndet och det förestående valet i april. Den 15 februari har angetts som ett sista datum för Grekland att slutligen göra upp med EU och IMF om det nya räddningspaktet för att nya utbetalningar ska kunna ske före den 20 mars, då landet annars riskerar en statsbankrutt när gamla lån på drygt 14 miljarder euro ska betalas tillbaka.

Enligt grekiska pressrapporter innebär den preliminära uppgörelsen mellan Papademos och trojkan 22 procents nedskärningar av minimilönerna och 15 procents nedskärningar av tilläggspensioner liksom en 15 procentig minskning av pensioner för anställda vid statliga verk. Omkring 325 000 personer eller 17 procent av den grekiska arbetskraften berörs av de föreslagna sänkta minimilönerna, som väntas hamna på omkring 500 euro i månaden. Dessutom väntas omkring 15 000 jobb inom den offentliga sektorn försvinna.

Förutsättningen för en uppgörelse om det andra räddningspaktet är också en uppgörelse med den privata sektorn om en nedskrivning av värdet på grekiska statspapper med upp till 70 procent så att den grekiska statsskulden på 350 miljarder euro ska kunna minskas med minst 100 miljarder euro och hamna på 120 procent av BNP till 2020 jämfört med dagens 160 procent.

På tisdagen höll premiärminister Papademos och finansminister Venizelos överläggningar med chefen för det Internationella finansinstitutet, Charles Dallara, som förhandlar för de privata innehavarna av grekiska statspapper. Dallara uppgav att förhandlingarna varit ”konstruktiva” och att institutets förhandlare skulle återvänta till Paris för ytterligare konsultationer.

Affärstidningen Wall Street Journal uppgav på onsdagen att också den europeiska centralbanken ECB överraskande var berett att gå med på en skuldavskrivning av de grekiska statsobligationer som banken köpt på marknaden sedan maj 2010 för att försöka hålla de grekiska marknadsräntorna nere. Förutsättningar skulle vara att en uppgörelse träffades med de privata innehavarna av statspapper.

I praktiken skulle ECB byta ut sina nuvarande statspapper mot nya till ett lägre värde, vilket skulle kunna förbättra de grekiska statsfinanserna med cirka 11 miljarder euro. Enligt spekulationer skulle den tillfälliga räddningsfonden EFSF stå för finansieringen för att politiskt möjliggöra ECB:s skuldavskrivning.

En förutsättning för beslutet om ett andra räddningspaket är att en slutuppgörelse finns mellan Grekland och bankerna om en nedskrivning av värdet på grekiska statspapper för att kunna minska den grekiska statsskulden från 160 till 120 procent av BNP till 2020, samt en slutlig uppgörelse mellan de politiska partierna i den grekiska regeringen om de nedskärningar som EU och IMF krävt för att bevilja de nya lånen.

Enligt den ursprungliga planen skulle det nya räddningspaketet från EU och IMF uppgå till 130 miljarder euro, men för att rädda grekiska banker som står inför stora kreditförluster i samband med skuldavskrivningen saknas det omkring 15 miljarder euro.

Grekland är i princip enigt med den så kallade trojkan, det vill säga EU, ECB och IMF, om villkoren för det andra paketet med nödlån, uppger en talesman för den grekiska regeringen. EU-kommissionär Olli Rehn sade så sent som på torsdagen att förhandlingarna borde vara klara inom några dagar.

Premiärminister Lucas Papademos, som leder den tillfälliga grekiska krisregeringen, skulle även på fredagen hålla överläggningar med de tre partier, som ställt upp i en ohelig allians för att rädda landet från bankrutt, om kraven från EU och IMF.

Det gäller nya avregleringar, sänkning av minimilönen från dagens nivå på 750 euro per månad och sänkning av tilläggspensioner med 20-25 procent.

Som kompensation för missade budgetmål under 2011 har långivarna också krävt neddragningar av Greklands statsbudget med 4,4 miljarder euro. Kvarstår gör även kravet om privatiseringar för 50 miljarder euro. Därtill har Tyskland efterlyst kraftigare offentliga nedskärningar så att det ska gå att sparka 150 000 offentliganställda till 2015 som utlovats.

I ett brev till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och ordföranden i Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, har en av partiledarna i den grekiska regeringskoalitionen, Georgios Karatzaferis från det lilla högerpartiet Laos, skrivit att kraven på Grekland är för hårda. Han varnar för att om kraven uppfylls hotar ekonomisk kollaps och social oro av ett slag som Europa inte upplevt på årtionden.

Tjänstemän från euroländerna skulle enligt tidigare planer mötas på måndag morgon i Bryssel för att analysera en rapport från trojkan om uppgörelsen med den grekiska regeringen innan finansministrarna möts. Enligt Jean-Claude Juncker är det möjligt att mötet i stället hålls senare i nästa vecka.

Euroländerna utgår från att IMF ska stå för en tredjedel av det nya räddningspaketet, liksom vid det tidigare på 110 miljarder euro.

Den grekiska staten måste få en ny låneutbetalning godkänd före den 20 mars, då gamla lån på 14,4 miljarder euro måste betalas tillbaka. I april, då mandattiden upphör för den tillfälliga krisregeringen, ska väljarna i allmänna val utse en ny grekisk regering. Innan dess vill långivarna också ha bindande besked från de tre partierna i krisregeringen om att de kommer att hålla fast vid uppgjorda nedskärningar även i valrörelsen.