Notiser

Barroso: fortsatta grekiska nedskärningar nödvändiga

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade idag, i ett tal till Europaparlamentet, ett meddelande kallat ”Tillväxt för Grekland”, där landet uppmanas till ytterligare åtgärder för att få ner statsskulden till runt 117 % av BNP fram till år 2020, en nivå som sattes för att Grekland skulle få det andra internationella lånepaketet godkänt i februari.

I dokumentet konstaterar kommissionen att kraven som följde med det första lånepaketet ledde till en betydande grekisk budgetkonsolidering på över 20 % av BNP. Detta krävde, som kommissionen uttrycker det, ”tuffa men nödvändiga åtgärder för att sänka löner och pensioner i offentlig sektor, skattehöjningar liksom arbetsmarknadsreformer.”

Kommissionen anser dock att fortsatta nedskärningar är nödvändiga i de offentliga utgifterna, framför allt vad gäller arbetskraftskostnader, administration och hälso- och sjukvård.  Besparingar kommer primärt att göras genom en uppstramning av välfärdsförmåner, samtidigt som grundläggande socialt skydd för de mest sårbara behålls. Kommissionen efterfrågar även en tidtabell för en översyn av nationella kollektivavtal vad gäller lönebildning för att återställa den grekiska ekonomins kostnadskonkurrenskraft.

Kommissionens meddelande och ordförande Barrosos tal finns att läsa här.

 

Arbetslösheten i euroländerna på 10,8%

Enligt nya siffror från EU:s statistikbyrå har euroländernas arbetslöshet stigit till 10,8% i februari 2012 jämfört med 10% i februari förra året. Arbetslösheten är således nu på den högsta nivån sedan euron infördes. Motsvarande siffror för Europa som helhet är 10,2% i februari 2012 och 9,5% i februari 2011.

Rapporten från EU:s statistikbyrå presenterades igår och visade att arbetslösheten sedan ett år tillbaka sjunkit i åtta medlemsstater, varit stabil i en medlemsstat (Rumänien) och ökat i arton medlemsstater. Den största nedgången har varit i Litauen (17,5% till 14,3%) och den största uppgången i Grekland (14,3% till 21,0%) och i Spanien (20,6% till 23,6%).

I euroländerna ökade kvinnors arbetslöshet mindre än mäns arbetslöshet, men ligger fortfarande på en högre nivå (11,0% för kvinnor och 10,7% för män). I Europa som helhet är skillnaden mellan kvinnor och män något mindre (10,2% för kvinnor och 10,1% för män).

Montis impopulära arbetsmarknadsreform

Enligt italiensk media har Italiens premiärminister Mario Monti hotat med att avgå om hans föreslagna arbetsmarknadsreform inte accepteras. Utspelet kommer efter det att överläggningar med arbetsmarknadens parter gått i stöpet och det vänsterinriktade partiet Partito Democratico (PD) har krävt ändringar i reformförslaget.

Den italienska regeringen har bland annat föreslagit ändringar i lagen om uppsägning. Idag kan företag med fler än 15 anställda inte säga upp en arbetstagare under lågkonjunktur utan att riskera rättsligt efterspel. Om en domstol finner att arbetstagaren sades upp utan sakligt skäl kan företaget tvingas att återanställa personen i fråga och betala utebliven lön. Arbetsgivarna menar att detta hindrar dem från att nyanställa under goda tider och är en av förklaringarna till den höga ungdomsarbetslösheten. Regeringen föreslår därför att lagen ändras, bland annat för att företag inte ska tvingas att återanställa. Dessutom föreslås ändringar i arbetslöshetsersättningen och åtgärder för att främja lärlingsskap.

Arbetsmarknadsförslagen har dock mött stort motstånd från de italienska facken som nu hotar med storstrejk. Dessutom visar en färsk opinionsundersökning att en majoritet av italienarna är negativt inställda till regeringen. Den främsta anledningen uppges arbetsmarknadsreformen, till vilken två tredjedelar av italienarna är emot.

 

Ökad fransk arbetslöshet het presidentvalsfråga

Arbetslösheten i Frankrike nådde under februari månad sin högsta nivå sedan oktober 1999, vilket kan skapa problem för Nicolas Sarkozys chanser att bli omvald till Franrkikes president den 6 maj.

Det franska arbetsdepartementet publicerade i måndags den senaste arbetslöshetsstatistiken, vilken visade att antalet arbetssökande ökade med 6 200 personer i februari. Det innebär att 2,9 miljoner fransmän nu står utan jobb. President Sarkozy menade att siffrorna visar att arbetslösheten ökar med mindre takt än tidigare. Socialdemokraternas presidentkandidat Francois Hollande menade att siffrorna visar att arbetsmarknadspolitiken har kraschlandat under Sarkozys mandatperiod. Hollande har bland annat tidigare sagt att industrisektorn förlorat 355 000 jobb under de senaste fem åren

Arbetslösheten är en het fråga under presidentvalskampanjen. En färsk opinionsundersökning visar att 40 procent av franska arbetstagare upplever att deras jobb riskerar att förloras. Sarkozy har lovat striktare tillgång till bidrag för att hindra arbetslösa att tacka nej till jobberbjudanden eller vidareutbildning, Hollande vill sänka arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer en person under 30 år samtidigt som företaget behåller en arbetstagare över 50 år.

 

 

Studie identifierar ojämlikheter som orsak till krisen

Den 20 mars presenterade Europafackets forskningsinstitut, ETUI, en studie som fokuserar på en av huvudorsakerna till den ekonomiska krisen: ojämlikhet. Ökande ojämlikheter, inte bara inkomstskillnader, leder enligt studien till ökad känsla av orättvisa och brist på social sammanhållning, både inom och mellan EU:s medlemsländer, och samtidigt till en förlust av humankapital. I detta avseende uttrycker studien stor oro över framtiden för sociala och fackliga rättigheter i EU.

Vid presentationen av studien lade dessutom rapportförfattarna skulden för EU:s misslyckande att hantera krisen på EU-ledarna. EU-kommissionens påtryckningar för kraftiga åtstramningar i början av 2011 och Europeiska centralbankens tidigare strikta penningpolitik undergrävde unionens möjligheter till en verklig återhämtning.

En av författarna, ETUI-forskaren Andrew Watt, sa vid presentationen att ”det var ett kollektivt misslyckande av kommissionen, centralbanken och nationella regeringar. I en normal demokrati skulle ekonomikommissionär Olli Rehn ha varit tvungen att avgå”.

ETUI-studien ”Benchmarking Working Europe 2012″ finns att tillgå här.

 

 

Lars Lindgren ny ETF-ordförande

Tidigare idag valdes Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren till ny ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen, ETF. Lindgren tillträder posten med omedelbar verkan.

ETF representerar över 2,5 miljoner transportarbetare från 231 olika fackförbund i 41 europeiska länder, i en rad sektorer: järnväg, vägtransport och logistik, sjötransport, civilflyg, hamnar, turism och fiskeri.

 

Andor: Utstationeringsförslag kommer under mars månad

På ett seminarium i Europaparlamentet, arrangerat av S&D-gruppen, om utstationering av arbetstagare meddelade arbetsmarknadskommissionär Laszlo Andor att förslagen om efterlevnadsdirektiv rörande utstationering av arbetstagare och den så kallade Monti II-förordningen planeras att presenteras innan april månad, men inte den 13 mars som tidigare signalerats.

Kommissionär Andor betonade på seminariet att vägen ut ur den ekonomiska krisen är en bättre fungerande inre marknad med en social dimension. Social sammanhållning ska garanteras och gränsöverskridande tjänster ska fungera bättre. Det ska finnas tillväxt och åtgärder mot social dumpning. Andor menade vidare att de utstationerade arbetarnas rättigheter ska skyddas men det ska också finnas en rättvis konkurrens för företagen.

Målet med efterlevnadsdirektivet är, enligt Andor, att förbättra övervakning och tillämpning, att motverka missbruk, att se till att alla företag har likvärdiga förutsättningar, samt att undvika social dumping och brevlådeföretag. På fråga om regler för huvud- och underleverantörers ansvar vid utstationering kommer att ingå i efterlevnadsdirektivet svarade Andor att han förstår att fackföreningsrörelsen anser att detta är viktigt, men att han samtidigt måste beakta kraven från företagen på minskad administrativ börda.

De kända EU-rättsfallen Laval, Viking, Rüffert och Luxemburg nämndes ofta, men även ett nytt fall – Flamanville – togs som ett exempel på bristerna med gällande EU-regler och rättspraxis. Flamanvillefallet handlar om det franska byggföretaget Bouygues, som via en underleverantör, det cypriotiska Atlanco, anlitat polska byggnadsarbetare för arbete med kärnkraftsreaktorn i franska Flamanville. De 43 polska utstationerade arbetstagarna har stämt Atlanco för bl.a. bristande sociala villkor.


Förslag om utstationering dröjer

Förslagen till det så kallade efterlevnadsdirektivet gällande utstationering av arbetstagare och ”Monti II-förordningen”, som kommissionen tidigare sagt skulle ha presenterats den 7 mars, har skjutits upp en vecka.

Förslagen var egentligen tänkta att släppas under december månad, men enligt uppgift har kritiken från fackligt håll på redan läckta utkast och interna stridigheter försenat publiceringen.

Det återstår att se om kommissionen lyckas komma ut med förslagen den 13 mars, men den uppskjutna processen leder i vilket fall som helst till att Danmark sannolikt inte kommer att hinna lotsa förslagen genom rådsbehandlingen innan EU-ordförandeklubban övergår till Cypern den 1 juli.

 

Kvotering i börsbolagsstyrelser kan bli verklighet

Viviane Reding, EU-kommissionär för rättsliga frågor, har sagt sig vara redo att lagstifta om kvotering i bolaggstyrelser, enligt tidningen European Voice. I mars förra året gav Reding europeiska företag  en sista chans att själva  frivilligt rekrytera kvinnor till börsbolagsstyrelser. Enligt en rapport från kommissionen som ska presenteras nästa vecka är det ett år senare bara 24 företag som lovat att öka andelen kvinnor i sina styrelser till 30% 2015 och 40% 2020. Detta är skälet till att Reding nu vill ta i med hårdhandskarna.

Mikael Gustafsson, ordförande i Europaparlamentets jämställdhetsutskott, är mycket positiv till lagstiftning på området, liksom Cécile Gréboval,  ordförande för European Womens’ Lobby, en av de största lobbyorganisationerna för kvinnors rättigheter. BusinessEurope, som representerar europeiskt näringliv, är dock negativt inställda till obligatorisk kvotering.

Irland håller folkomröstning om finanspakten

Irland kommer att hålla en folkomröstning om den mellanstatliga så kallade finanspakten. Det meddelade premiärminister Enda Kenny det irländska parlamentet på tisdagen.

Det är den irländska regeringens främste juridiske rådgivare, riksåklagaren, som dragit slutsatsen att inte Irland inte kan ratificera den mellanstatliga så kallade finanspakten om lagstadgad budgetdisciplin utan att hålla en folkomröstning. Eftersom det handlar om ett internationellt fördrag som blir bindande för Irland som euroland måste folket få yttra sig.

Konsekvenserna av ett nej blir att Irland inte kan få lån från den nya permanenta räddningsfonden ESM. Vid tidigare folkomröstningar om EU-fördrag 2001 och 2008 röstade folket nej. Först efter omförhandlingar med övriga EU-länder lyckades de irländska regeringarna vända opinionen till ett ja i de nya folkomröstningar som följde 2002 och 2009.

Powered by WordPress | Palm Pre Reviews at Palm Pre Blog. | Thanks to Juicers, Free MMO and Fat burning furnace