Nyheter i korthet

Det grekiska socialistpartiet Pasok kommer att välja ny ordförande efter George Papandreou den 18 mars, uppger den grekiska tidningen Ekathimerini. Den nuvarande vice premiärministern och finansministern Evangelos Venizelos uppges vara favorit med Christos Papoutsis, för närvarande minister för medborgarskydd, som motkandidat.

Papandreou lämnade posten som premiärminister förra året för att släppa fram en tillfällig krisregering under Lucas Papademos ledning för att tvinga den konservativa oppositionen att ställa upp på de nya åtstramningar som krävts för att Grekland ska få ett nytt andra räddningspaket på 130 miljarder euro.

Nyval till det grekiska parlamentet är planerat till mitten av april. Enligt opinionsmätningar väntas Pasok gå ett förlustval till mötes med ett väljarstöd på knappt 14 procent.

Europaportalen.se har rapporterat att EU-kommissionen har skjutit upp sina förslag om det så kallade efterlevnadsdirektivet gällande utstationering av arbetstagare och Monti II-förordningen.

EU-kommissionen har sedan tidigare utlovat två lagstiftningsinitiativ för att rätta till problemen som uppstått efter EU-domstolens domar i de så kallade Laval-, Viking, Rüffert- och Luxemburgmålen vad gäller regler som ska gälla för utstationering av arbetstagare i annat EU-land.

Tanken var att förslagen skulle ha presenterats idag, men enligt Europaportalen har kritiken från fackligt håll fått kommissionen på andra tankar. Facken har framför allt kritiserat signaler från kommissionen att strejkrätten i och med dessa förslag ska begränsas.

EU-ländernas finansministrar gav vid sitt möte på tisdagen klartecken till EU-kommissionen att inleda en rättslig process mot Ungern för att inte i tid ha vidtagit effektiva åtgärder för att på ett varaktigt sätt kunna minska budgetunderskottet till under tre procent.

Beslutet banar väg för kommissionen att senare införa sanktioner mot landet om det inte vidtar åtgärder för att minska budgetunderskottet. Sanktionerna kan bestå av att delar av bidragen från EU:s sammanhållningsfond fryses.

Efter valet av ny talman, 14 vice talmän och 5 så kallade kvestorer i EU-parlamentet förra veckan har de 20 parlamentariska utskotten och 2 underutskott var och ett nu utsett ordförande och fyra vice ordföranden för den återstående till juni 2014.

Vänsterpartisten Mikael Gustafsson är som tidigare den ende svensk som valts som utskottsordförande, nämligen i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen.

Bland de vice ordförandena återfinns folkpartisten Marit Paulsen i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling och miljöpartisten Carl Schlyter i utskottet för ,iljö, allmän hälsa och livsmedelssäkerhet.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor leds som tidigare av den franska socialisten Pervenche Berés.

Kroatiens anslutningsavtal med EU fick godkänt i den gångna helgens folkomröstning vilket innebär att landet kan bli EU:s 28:e medlemsland. Av de 42 procent som deltog i folkomröstningen röstade omkring 68 procent ja. Anslutningen till EU måste godkännas inte bara av det kroatiska parlamentet utan också av samtliga 27 EU-länders parlament före inträdet.

Kroatien har liksom många andra länder drabbats hårt av den ekonomiska krisen och har en arbetslöshet på omkring 17 procent. Den relativa rikedomen räknat i BNP per person är dock större i Kroatien än i EU-länderna Bulgarien och Rumänien. Kroatien kan efter Slovenien bli det andra av tidigare jugoslaviska republiker att ansluta sig till EU.

Den tyske socialdemokraten Martin Schulz valdes idag till ny talman för Europaparlamentet. Mandatperioden är 2,5 år. Schulz har varit parlamentsledamot sedan 1994 och sedan 2004 ordförande för den socialdemokratiska partigruppen.

Schulz valdes med387 av de 670 giltiga rösterna. Den brittiske konservative ledamoten Nirj Deva fick 142 röster och den brittiska liberala ledamoten Diana Wallis fick 141 röster.

Senare under dagen röstade den socialdemokratiska partigruppen fram en ny ordförande efter Schulz. Det blev österrikaren Hannes Swoboda.

Det planerade extra toppmötet den 30 januari har flyttats fram en dag till den 29 januari på grund av ”tekniska problem”, uppgav den italienske premiärministern Mario Monti på torsdagen. Det har de senaste dagarna ryktats om att toppmötet skulle flyttas till en annan dag på grund av den generalstrejk som belgiska fackförbund utlyst till den 30 januari i protest mot EU-ländernas nedskärningspolitik.