Miljöpartiet är emot social dumping och vill att EU-fördraget och utstationeringsdirektivet ska omarbetas för att förhindra detta. Å andra sidan vill partiet att varje medlemsland ska sköta sin egen arbetsmarknadslagstiftning.Vidare anser Miljöpartiet att EU:s åtgärder för att bemöta klimathotet är otillräckliga. Det framgår av Brysselkontorets enkät till partierna infölr Europavalet den 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet anser att Lissabonstrategin ska vila på tre ben. Vi anser att Lissabonstrategin hittills inte har gjort detta utan att man alltför mycket har fokuserat på den ekonomiska politiken, utan hänsyn till framför allt den tredje målsättningen, miljöpolitiken.

Det senaste året har EU mer och mer fokuserat på klimat- och miljöpolitiken och antagit målsättningar om att minska utsläppen, inte som ett resultat av Lissabonstrategin utan för klimatförsämringarna blivit allt mer akuta och uppenbara. Det är viktigt att EU:s klimatpolitik naturligt kommer in i Lissabonstrategin så att inte strategin försvårar eller t o m motverkar EU:s övergripande klimatpolitik. Det är uppenbart att ju längre vi dröjer med omställningen och de aktiva åtgärderna, desto svårare och dyrare blir den.

Vi vet att Sverige är världsledande på kunskapsintensiv produktion. Denna utveckling måste fortsätta och då är satsningar på miljöteknik oerhört viktig. Ett investeringsprogram bör tas fram för att höja energieffektiviteten och få fram bättre och ny teknik som minskar klimatpåverkan. Utfasningen av framför allt kol och olja måste påskyndas.

Den svenska miljöteknikbranschen omsätter redan i dag över 100 miljarder kronor och har goda möjligheter att utvecklas än mer. Regeringen har avsatt 150 miljoner kronor vardera för åren 2008–2009 för att utveckla svensk miljöteknik. Vi anser inte att detta är tillräckligt utan att ytterligare resurser behövs.

I en av de tre delarna som Lissabonstrategin ska vila på, den sociala politiken, anser vi att regeringen tydligare ska lyfta upp detta område, inte minst för att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden. Vi anser dock inte att frågor som denna ska beslutas på EU-nivå. Däremot bör vi ha en ambition att lära av andra länder i EU hur de arbetar med dessa frågor. Utvecklingspotentialen inom den sociala ekonomin är stor i Sverige och de potentiella samhälleliga vinsterna likaså. Inom den sociala ekonomin får människor möjlighet att använda sin kreativitet och initiativförmåga till att skapa en verksamhet som kommer andra till del. Människor ges möjlighet att utvecklas i gemenskap, och engagemang i enskilda organisationer är ofta ett slags skola i demokrati. Socialt företagande ger arbetstillfällen, ofta även för människor som har svårt att klara konkurrensen på den reguljära arbetsmarknaden.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet har välkomnat och stött det finansiella paket som EU:s ledare kom överrens om i slutet av 2008. Vi menar att det var riktigt med ett kraftfullt agerande för att minska de akuta problemen på de finansiella marknaderna. Utöver den krishantering som nu skett måste både Sverige och EU arbeta för bättre ordning och reda på finansmarknaderna, precis som sker i andra världsdelar. Vi ser detta som en förutsättning för långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Detta arbete måste också ske på global nivå.

I det läge som Sverige och övriga EU-länder hamnat i måste EU och statsmakterna agera. Det måste investeras i utbildning. Med varsel som duggar tätt krävs en kraftfull utbyggnad av utbildningsinsatserna, inte minst vad gäller kvalificerad yrkesutbildning, och för att höja kvalitén på utbildningsinsatserna. Omskolning och höjd kompetens är viktigt för att personer ska kunna gå över till andra yrken där det finns brist idag och framöver.

För att motverka klimatkrisen måste vi satsa på att bygga om Sverige och EU till ett mer klimatanpassat samhälle. EU:s återhämtningsplan borde vara ett medel för detta samtidigt som det skapar sysselsättning, men vi anser att sådana åtgärder måste vara budgetneutrala, dvs. inte får kosta medlemsstaterna extra medel utan finansieras genom omfördelningar i EU:s budget, samt att de måste ligga i linje med EU:s klimatpolitik. Tyvärr är fördelningen mycket ojämn när det bara satsas 15 procent på förnyelsebara energislag och 85 procent på fossilbaserat i förslaget till återhämtningsplan för EU.

Generellt gäller att bästa åtgärderna sker nationellt då strukturen och industrin skiljer sig åt mellan medlemsländerna. EU bör underlätta för medlemsstaterna att agera men också tydligt markera att åtgärder inte bryter mot konkurrens- och statsstödsregler och agerandet är protektionistiskt.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiets fokus hitintills har mest handlat om krishantering och hur vi på bästa sätt kan stoppa och motverka spridningarna från finanskrisen i den reala ekonomin. Mer fokus kommer framöver att behöva läggas på att analysera orsakerna till krisen och hur vi kan arbeta förebyggande i framtiden. Klart är att översyn behövs av finansmarknaderna och dess reglering både nationellt och internationellt. Globalt behöver institutioner som IMF och Världsbankens roller, mandat och uppdrag ses över. Troligtvis behövs även nya institutioner och reglerverk som svarar upp mot dagens globaliserade finansmarknader. Även i EU behövs översyner, regelverk som styr till exempel bankernas kapitaltäckning kan behöv ses över.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Miljöpartiet: ”Nej, det finns inget som talar för att euroländerna klarar den ekonomiska krisen bättre än EU-länder med egen valuta. Vårt nej till att införa euron i Sverige står fast. Möjligheten att nu föra en egen räntepolitik och den dämpande effekt kronfallet får på nedgången i exporten är bra.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Miljöpartiet: ”Ja, det är uppenbart att den svenska modellen med kollektivavtal får allt svårare att passa in i EU:s övergripande krav på fri rörlighet för tjänster. Frågan ställdes på sin spets i Laval-domen. Det stod då klart att rätten att vidta fackliga rättigheter kan underkastas vissa begränsningar, såsom EU:s krav på fri rörlighet för tjänster. Miljöpartiet anser att utländska företag som verkar i Sverige ska följa samma regler som svenska företag. Vi kan inte acceptera social dumpning och fördraget måste därför omarbetas i enlighet med detta. Miljöpartiet anser därför att utstationeringsdirektivet bör förändras enligt denna inriktning.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Miljöpartiet: ”Vi är positiva till att det införs ett socialt protokoll i fördraget, även om vi inte tror att det med automatik kommer att lösa alla problem. Det viktiga är regler som blir rättsligt bindande och inte bara ett uttryck för viljeinriktning. Vi vill snarare undanröja EU-regler som försvårar sociala rättigheter i medlemsländerna.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet anser att varje medlemsland ska besluta om sin egen arbetsmarknadslagstiftning.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Miljöpartiet: ”Byråkratin är det stora hindret och att skillnaderna mellan länder inom bland annat socialförsäkringar skiljer sig väldigt mycket åt. Tydlighet i regelverket och övergångsregler så att man vet vad som gäller när man flyttar själv eller sitt företag till annat land i EU.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Miljöpartiet: ”Nej, målet är alldeles för lågt satt och vi anser att fler åtgärder behöver sättas in. EU har åtagit sig att höja målet för utsläppsminskning till 30 procent till 2020 om det blir ett internationellt avtal, men inte heller detta räcker. Enligt FN:s vetenskapliga panel IPCC behöver utsläppen i rika länder minska med minst 25-40 procent och sedan denna slutsats presenterades har det blivit tydligt att de utsläppsminskningar som krävs snarare är större.

Miljöpartiet anser att utsläppen inom EU bör minska med minst 40 procent till 2020 och att EU dessutom ska ta ett stort ansvar för att finansiera utsläppsreduktioner i andra länder, främst utvecklingsländer. Detta stöd bör kopplas till verkliga utsläppsreduktioner i samma storleksordning som de reduktioner som görs inom EU.

På åtgärdssidan måste en lång rad förändringar göras, inte minst att sänka taket för den handlande sektorn och att verkligen genomföra full auktionering av utsläppsrätterna. De frikostiga undantagen från auktionering av utsläppsrätter inom energisektorn och andra sektorer måste tas bort. Inom den icke handlande sektorn krävs större åtaganden från medlemsländerna, åtgärder som hindrar utbyggnaden av kolkraft utan avskiljning och lagring, en broms för tillväxten i transportsektorn, särskilt vad gäller godstrafik, stimulans för snabbare utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering och mycket annat.

EU måste – tillsammans med utvecklingsländerna och helst även med andra OECD-länder – skapa en rättvis och effektiv mekanism för överföring av finansiella och teknologiska resurser för utsläppsreduktion till utvecklingsländer.”

Läs mer på Miljöpartiets hemsida: http://www.mp.se