Kristdemokraterna ser i dag ingen anledning att ändra i utstationeringsdirektivet eller införa ett socialt protokoll i fördraget. Partiet värnar dock den svenska modellen på arbetsmarknaden och kan inte acceptera social dumping av löntagare från andra länder. Kristdemokraterna framhåller att den fria rörligheten ställer krav på ”en flexibel arbetsrätt”. Der framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Kristdemokraterna: ”Den ekonomiska tillväxten får inte gå ut över miljön och klimatet. Kristdemokraterna vill därför slå ihop Lissabonstrategin med EU:s hållbarhetsstrategi, för att få en helhetssyn på tillväxten. För att Europa ska klara den internationella konkurrensen måste kvinnors förvärvsfrekvens öka och ett jämställdhetsfokus finnas. Jämställdhetspolitiken är ett grundläggande instrument för ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft. Att ha en egen försörjning är av avgörande betydelse för kvinnors ekonomiska oberoende. Ska Lissabonstrategins målsättningar om ökad sysselsättning uppnås måste också andelen kvinnor som arbetar öka. Därför bör detta vara en prioriterad fråga inom EU.

Vi tycker också att det är väldigt bra att man i Lissabonstrategin talar om en ”femte frihet”, nämligen utbildning. Europa kommer aldrig att kunna konkurrera om billig arbetskraft utan om kunnig och välutbildad arbetskraft. Ett bra utbildningssystem är alltså avgörande för att uppnå Lissabonstrategins målsättningar. Utbildning är också en förutsättning för ett socialt Europa och skapar också förutsättningar för bättre miljö.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Kristdemokraterna: ”Den pågående globala finanskrisen innebär stora konsekvenser för svensk ekonomi och visar tydligt på vårt beroende av omvärlden. Den nuvarande lågkonjunkturen kräver arbetsmarknadsåtgärder för att behålla människor i arbete och vara redo när konjunkturen vänder. Vi kristdemokrater tror på ett Europa där andra värden än kronor och ören lyfts fram. Vi tror på ett Europa som tar såväl ekologisk som etisk hänsyn. För att få en helhet på tillväxten vill vi till exempel slå ihop EU:s hållbarhetsstrategi med EU:s strategi för tillväxt – Lissabonstrategin.

Vi vill införa en europeisk finansinspektion för att skapa tydligare regler och en trygghet på den finansiella marknaden. Varje medlemsland ska ha ett eget bedrägeriråd för att bekämpa fusk med EU-bidrag. Använd EU:s social- och globaliseringsfond för att satsa på utbildning och omskolning.

Det ska också sägas att EU i sig är viktigt för att den ekonomiska krisen inte ska leda till en långvarig kris eftersom EU, genom sin frihandel, förhindrar nationell protektionism. Ett av de största hoten just nu för världsekonomin på lång sikt är kanske den ökade tendensen till ökad protektionism i spåren av den ekonomiska krisen. EU:s frihandel omöjliggör detta, åtminstone inom EU. Att stödja krisbranscher med statliga medel är ingen självklarhet, det beror helt på vilken potential företagen har för framtiden och därmed vilket risktagande ägarna och kreditgivare har.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Kristdemokraterna: ”Vi kristdemokrater stödjer skapandet av ett EU-organ, som syftar till att stärka och koordinera medlemsstaternas nationella myndigheter i deras arbete att övervaka de finansiella marknaderna.

Den internationella finansmarknadskrisen visar på ett tydligt sätt hur väl integrerade de finansiella marknaderna har blivit, och den snabbhet som nya finansiella instrument sprids på marknaderna. Det finns idag ett stort behov av ökad globalt samarbete för att säkerställa att den finansiella stabiliteten kraftigt stärks så att liknande kriser inte kommer att uppstå i framtiden.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Kristdemokraterna: ”Kristdemokraterna har varit och är alltjämt positiva till euron och vill att den ska införas i Sverige den dagen folket har gett sitt godkännande. Finanskrisen har inte ändrat vår uppfattning utan snarare stärkt den.

Sverige är en liten och öppen ekonomi. Förändringar i den globala ekonomin slår snabbt igenom i Sverige, något som den globala ekonomiska krisen tydligt visat. Vårt ekonomiska välstånd är starkt beroende av vår exportindustri och majoriteten av utrikeshandeln sker med länder som infört euron. Den senaste tidens kraftiga svängningar i kronkursen visar hur investerare lämnar små valutor till fördel för större. Detta trots att Sverige inte är värre drabbat än våra grannländer som har infört euron. Snabba förändringar i valutakurser skapar oro och merkostnader för svenska exportföretag, vilket riskerar att försvåra deras möjligheter till internationella affärer.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Kristdemokraterna: ”Claes Stråth har lämnat sin utredning med anledning av EG-rättens dom i det så kallade Lavalmålet. I utredningen konstaterar Stråth att det inte finns anledning till några större förändringar av svensk lagstiftning utan att utstationerad arbetskrafts rättigheter mycket väl kan säkerställas med gällande EG-rätt, förutsatt att arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar. Vi kräver därför för närvarande ingen översyn av utstationeringsdirektivet. Visar det sig i kommande domar att det är nödvändigt kan vi dock komma att ändra uppfattning. Kristdemokraterna värnar den svenska modellen på arbetsmarknaden och vi kan inte acceptera social dumping av löntagare från andra länder.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Kristdemokraterna: ”Samma svar här som på föregående fråga. Uppkommer det ett behov av ett socialt protokoll stänger vi inga dörrar men för närvarande ser vi inget sådant behov med anledning av Lavaldomen.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Kristdemokraterna: ”Reglerandet av arbetsmarknadspolitiken ser mycket annorlunda ut i EU. Vissa länder har kollektivavtal, andra har lagstiftning med minimilagar medan andra länder har en blandning av dessa två. Kristdemokraterna anser att arbetsmarknadspolitiken måste förbli en nationell angelägenhet. Det utesluter dock inte att viss samordning länder emellan kan behövas för att uppnå ett gemensamt syfte att öka sysselsättningen. EU ska inte styra olika länders arbetsrättslagstiftningar. Däremot ställer den fria rörligheten krav på en flexibel arbetsrätt som i praktiken möjliggör att människor kan flytta och byta jobb över nationsgränserna och inom länder. Termen ”Flexicurity” har kommit att användas flitigt i den europeiska debatten. Vi välkomnar initiativet att få bort den stelhet som hindrar framförallt ungdomar och äldre arbetstagare att ta sig in på arbetsmarknaden, faktorer som måste få högsta prioritet om utanförskapet ska kunna minska.

Alla arbetstagare inom EU måste garanteras god arbetsmiljö och goda villkor i övrigt. Därför slår vi vakt om systemet med självständiga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, liksom kollektivavtal och avtalsfrihet mellan parterna. Kollektivavtal utgör grunden för många länders arbetsmarknader och regelverket måste garantera möjligheten att vidta proportionerliga konfliktåtgärder. Det så kallade Lavalmålet i Vaxholm har uppmärksammats stort och lett till farhågor om att strejkrätten ska urholkas i Sverige. Domslutet ger enligt vårt synsätt ingen anledning till oro för att den svenska modellen inte ska kunna behållas. Det är dock viktigt att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer aktivt deltar i arbetet med att utforma ett hållbart regelverk som omgärdar utländska företag som tillfälligt utstationerar personal i Sverige.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Kristdemokraterna: ”Den fria rörligheten är ett centralt element i det europeiska samarbetet. Borttagna gränshinder har ökat utbytet mellan länderna och skapat enorma möjligheter för handel och möten över nationsgränser. Tack vare att en del hindrande detaljregleringar tagits bort på den europeiska marknaden har kostnader minskats och fler företag har fått en möjlighet att exportera. Mycket återstår dock att göra och tjänstemarknaden, i synnerhet finanssektorn, släpar efter när det kommer till rörligheten på den inre marknaden. Detta hämmar tillväxten inom en betydande del av ekonomin. Det är därför viktigt med ett gemensamt ramverk för handel med tjänster. Det är viktigt att undanröja konkurrenshinder och regelkrångel inom EU:s tjänstesektor, bland annat marknaderna för transport, byggande och finansiella tjänster.

På den finansiella marknaden bör en handlingsplan tas fram som syftar till att skapa en gemensam marknad. En sådan skulle öka tillgången till riskkapital och därmed öka det europeiska välståndet.

För privatpersonen är den inre marknaden långt ifrån förverkligad. För att kunna nå dit måste en gemensam konsumentpolitik också utvecklas. En sådan ska syfta till att skapa trygghet i form av gemensamma minimiregler och skydda människor mot allvarliga risker och faror. Konsumenten bör skyddas vid gränsöverskridande handel genom till exempel stöd till konsumentorganisationer ges på EU- nivå.

En så kallad ”femte frihet” behöver skapas genom en ökad rörlighet över gränserna för forskare, studenter och universitetslektorer samt ett gemensamt kvalifikations- och bedömningssystem införas.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Kristdemokraterna: ”Nej! Den globala klimatförändringen är vår tids största utmaning. Många av världens ekosystem är i kris och bara ett nära internationellt samarbete kan tackla problemen effektivt. Denna utmaning är en av EU-ländernas viktigaste att samarbeta kring. EU har som en av världens rikaste regioner ett stort ansvar för klimatkrisen. Kristdemokraterna anser att Sverige ska vara starkt pådrivande inom EU:s miljöpolitik. Ambitionen måste vara hög.

EU har beslutat att utsläppen ska minska med 20 procent till 2020 och 30 procent om ett klimatavtal nås vid det viktiga klimatmötet i Köpenhamn under hösten 2009. Kristdemokraterna menar att vi måste sikta högre. Med stöd mot forskarrapporter har Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen kämpat för att målet skulle vara en kraftigare minskning. Wijkman har haft en aktiv och betydelsefull roll i miljöarbetet i unionen. Kristdemokraterna fortsätter att bygga på den grund som redan är lagd och kräver att målet förstärks. Till år 2050 måste klimatutsläppen minska med 80 till 95 procent. Ett långsiktigt mål behövs för att uppmuntra företag att göra hållbara investeringar, framför allt i kolsnål teknik. Många utvecklingsländer drabbas särskilt hårt av klimatförändringens följder. Kristdemokraterna föreslår att det i EU:s budget avsätts mer pengar för insatser i u-länderna, både för anpassningsåtgärder och för investeringar i effektiv och kolsnål teknik. En viktig del av finansieringen kan bestå av intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter.”

Läs mer på Kristdemokraternas hemsida: http://www.kristdemokraterna.se/