Junilistan stöder en översyn av utstationeringsdirektivet, men tror inte att det skulle leda till en förbättring. Partiet anser att arbetsmarknadspolitiken i allt väsentligt bör avgöras på nationell nivå. Det skulle också stödja ett socialt protokoll – om den innebar att makten över arbetsrätten återfördes till de enskilda medlemsländerna. Det framgår av partiets svar på Bryssekontorets enkär inför Europavalet 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Junilistan: ”EU:s så kallade Lissabonstrategi innehåller målsättningar som självfallet är goda. Vem stödjer inte målet om full sysselsättning, social sammanhållning och bättre miljö? Men Lissabonstrategins konkreta bidrag till Europas ekonomi och välstånd är mycket begränsad. Medlemsstaterna kan driva de flesta av de frågor som ingår i Lissabonstrategin på egen hand, eller i samarbete med internationella institutioner med lång erfarenhet och bred legitimitet, till exempel ILO. När det gäller gränsöverskridande miljöproblem, som också tas upp i Lissabonstrategin, bidrar EU-samarbetet dock med ett positivt och konkret mervärde.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Junilistan: ”EU kan stödja tillväxten och höja sysselsättningsgraden genom att motverka de tendenser till protektionism som nu växer fram. Då det gäller att stödja krisbranscher är EU ett stort hinder genom fördragens tydliga förbud mot olika former av statsstöd. Den ensidiga fokuseringen på inflationsbekämpning inom EU är också något som försvårar arbetet för högre sysselsättning. I första hand är det medlemsstaterna som måste vidta åtgärder för att öka tillväxten och skapa jobb.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Junilistan: ”Finanskrisen är global, inte enbart europeisk. Grunden är att de enskilda länderna sköter sin egen ekonomi. Nya EU-regler kommer inte att lösa den internationella finanskrisen, i synnerhet som existerande fördrag förhindrar införande av många typer av regleringar. I själva verket har EU varit en pådrivande faktor för den avreglering av finansmarknaderna som nu starkt bidragit till krisens spridning. Reformeringen av finansmarknaderna måste främst ske inom de enskilda länderna.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Junilistan: ”Ja, vi har stärkts i vår övertygelse att Sverige ska behålla kronan. De gångna åren har varit mycket framgångsrika för Sverige. Vi har haft lägre inflation, starkare statsfinanser, snabbare tillväxt och högre sysselsättning än euroområdet. Det svenska folket fattade ett klokt beslut i folkomröstningen om euron.

Finanskrisen har lett till att kronans värde har fallit. Det kronfallet är inte problemet utan en del av lösningen. Vi ska vara tacksamma att vi har en egen valuta vars kurs på marknaden anpassar sig till det konjunkturbakslag som nu drabbar svensk exportindustri. Kronfallet räddar många företag och många jobb i landet.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Junilistan: ”Ja, vi har redan röstat för detta i EU-parlamentet. Vi är starkt kritiska till Lavaldomen. Det är helt orimligt att EU underkänner de regler vi har i Sverige vad gäller kollektivavtal. Regeringen och den socialdemokratiska oppositionen borde ha begärt klara skrivningar i Lissabonfördraget, där det framgår att EU inte styr över våra svenska kollektivavtal eller över strejkrätten. Tyvärr gjorde man inte detta, något som i efterhand ter sig smått obegripligt.

Samtidigt skall man inte blunda för att det är tvivelaktigt om en översyn av utstationeringsdirektivet skulle leda till en förbättring. Om kommissionen och medlemsländerna ser över utstationeringsdirektivet, är det inte säkert att den nya lagstiftningen kommer att gynna löntagarna. Kommissionen har inte visat något större intresse för att värna om arbetsrätten. Dessutom ser inte flera av de nya EU-länderna Lavaldomen som ett problem. Att öppna utstationeringsdirektivet för förhandlingar är därmed inte en garant för att arbetsrätten ska skyddas.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Junilistan: ”Vi har inget emot något sådant, allt beror självfallet på innehållet i detta protokoll, om det är ett protokoll som leder till ett tydligare rättsläge, eller om det är ett protokoll som leder till detaljreglering och en utökning av EU:s makt och inflytande. Men t ex ett protokoll som tydligt och klart markerade att makten över arbetsrätten skall återföras till de enskilda länderna skulle vi stödja. För trovärdighetens skull ämnar vi kräva ett bindande löfte om detta före valdagen.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Junilistan: ”Arbetsmarknadspolitiken ska i allt väsentligt avgöras på nationell nivå. Det faktum att vi har gett EU makt och inflytande över arbetsmarknadspolitik har lett till bland annat Lavalfallet och Vaxholmsdomen.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Junilistan: ”Junilistan förespråkar ett begränsat EU-samarbete, men anser att den fria rörligheten för företag, studerande och arbetstagare är av stor vikt. Detta är en av EU:s fördelar. Dels måste befintliga direktiv följas upp så att de verkligen tillämpas av alla medlemsstater, sedan måste de brister som finns i lagstiftningen åtgärdas, så att det blir enkelt att resa och handla mellan EU-länderna.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Junilistan: ”Junilistan är positiv till att EU arbetar med gränsöverskridande miljöfrågor. Vi ser dock ett klart problem med EU:s klimatpolitik i det att man inte fokuserar på det verkligt avgörande, nämligen koldioxidutsläppen. Målet om förnybarhet är i detta sammanhang underordnat – det är koldioxidmålet som är det viktiga. Detta framgår inte av EU:s klimatpolitik, där splittringen på två skilda mål riskerar att leda till stor ineffektivitet.”

Läs mer på Junilistans hemsida: http://www.junilistan.se