RSS

Europavalet 2009

Europaparlamentsvalet 2009

Av admin den 17 mars 2011

Den 7 juni 2009 hölls det val till Europaparlamentet i Sverige. Då röstade vi fram de 18 ledamöter som ska representera Sverige fram till 2014. Totalt valdes 736 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. Alla EU-länder hade dock inte samma valdag, men alla val ägde rum under perioden 4-7 juni 2009. I Sverige blev resultatet detta (antal parlamentariker inom parentes):

  • Socialdemokraterna 24,41 % (5)
  • Moderaterna 18,83 % (4)
  • Folkpartiet 13,58 % (3)
  • Miljöpartiet 11,02 % (2)
  • Piratpartiet 7,13 % (1)
  • Vänsterpartiet 5,66 % (1)
  • Centerpartiet 5,47 % (1)
  • Kristdemokraterna 4,68 % (1)

LO, TCO och Saco:s Brysselkontor har på denna sida spridit information om valet och uppmuntrat medlemmarna att rösta. Europaparlamentet är EU:s enda direkt folkvalda institution och spelar en viktig roll när det gäller att påverka de beslut som fattas på EU-nivå. Tillsammans med rådet fattar Europaparlamentet beslut om lagstiftning på en rad olika områden, t ex när det gäller arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, utbildning, miljö och konsumentskydd.

Brysselkontoret genomförde i samband med valet en enkät till de politiska partier som före valet fanns representerade i Europaparlamentet för att ta reda på hur de ställde sig till för facket viktiga frågor såsom arbetsmarknad och arbetsrätt, sysselsättning och tillväxt samt energi och klimat. Partiernas svar finner du här:

Inlagd i Europavalet 2009

Folkpartiet: Visst socialt ramverk behövs i EU

Av admin den 17 mars 2011

Folkpartiet anser att den inre marknaden behöver ett socialt ramverk för att motarbeta ren exploatering, men alla sådana regler måste vara extremt väl avgränsade. Partiet vill dock inte knyta ett socialt protokoll till EU-fördraget, vilket Europafacket kräver. Det framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet 7 juni. Dessutom vill Folkpartiet hålla en ny folkomröstning senast 2011 om att införa euron i Sverige. Här följer våra frågor och Folkpartiets svar.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Folkpartiet: ”Lissabonstrategin och dess uppföljare måste gå från vackra ord till konkret politik, om målsättningarna ska uppnås. Ofta ses de ekonomiska målsättningarna i motsatsförhållande till sociala och miljömässiga mål, men vi anser att man bör ha ett annat synsätt. Det är exempelvis bara i en dynamisk och växande ekonomi som de resurser kan skapas som behövs för att komma tillrätta med miljöförstöringen, och omvänt är tillväxten inte långsiktigt hållbar om den inte går hand i hand med omställningen till ett miljövänligt samhälle.

På det ekonomiska området anser vi att EU bör ha en liberal politik starkt inriktad på tillväxt och sysselsättning. Fokus bör ligga på reformer för regelförenkling och entreprenörskap, samtidigt som tullmurarna bör rivas gentemot omvärlden.

En tillväxtskapande satsning är ökad arbetskraftsinvandring. Vi anser inte att EU:s nya ”Blue Card” för personer med speciell kompetens är tillräckligt utan vill öppna för arbetskraftsinvandring från tredje land för alla som erbjuds anställning inom EU, oavsett utbildningsnivå.

Ett nytt tjänstedirektiv bör inkludera vårdsektorn, som är en växande del av den europeiska ekonomin. Genom att avveckla jordbrukssubventionerna till 2015 och kraftigt reformera regionalpolitiken vill vi också frigöra resurser för satsningar på forskning och innovation.

När det gäller den sociala sammanhållningen anser vi att det är viktigt att hålla en tydlig rågång mellan de nationella trygghetssystemen, som EU inte ska ansvara för, och de sociala aspekterna på den inre marknaden.

En viktig del av Lissabonfördraget är EU:s rättighetsstadga, som blir juridiskt bindande när fördraget förhoppningsvis träder i kraft. Vi anser att samma grundläggande rättigheter ska gälla alla medborgare i hela unionen, även i Polen och Storbritannien. Inget medlemsland ska därför kunna ställa sig utanför Lissabonfördragets rättighetsstadga.

EU har också en viktig roll när det gäller likabehandling. Folkpartiet anser att det behövs ett nytt och betydligt tuffare EU-direktiv mot diskriminering som omfattar alla samhällsområden och skyddar mot diskriminering på grund av etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning, könsidentitet och ålder.

När det gäller miljömässig hållbarhet vill vi att de resurser som frigörs när dagens jordbruks- och regionalpolitik skrotas (se ovan) bland annat används för en mer offensiv miljöpolitik. Vi vill ge ökade resurser till forskning och utveckling för att möta klimathotet och minska beroendet av fossil energi. I EU:s biståndspolitik bör också införas ett särskilt klimatstöd samt tekniköverföring och kunskap om skogsvård.

EU ska också anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter, som höghastighetståg och järnvägsförbindelser som binder samman medlemsländerna. Forskningssatsningar, infrastruktur och gemensamma standarder för elbilar är viktiga för att kraftigt öka antalet elbilar i Europa. Målet är en miljon eldrivna bilar i Europa fram till 2015.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Folkpartiet: ”Europas länder kan dämpa finanskrisens verkningar genom att agera snabbt och samstämmigt bland annat vad det gäller ekonomiska stimulansåtgärder (vilket inte minst Sverige gjort) och åtgärder som stabiliserar banksystemen och får fart på bankutlåningen. Regeringarna kan också, gemensamt eller enskilt, underlätta likviditeten i företagen genom att erbjuda olika former av undsättningslån eller lånegarantier. Det tryggar också jobb i långsiktigt lönsamma företag.

Man ska däremot akta sig för att tro att stater kan rädda jobb genom att pumpa in skattemedel i företag där näringslivet självt inte längre vill satsa kapital. Om näringslivet självt inte tror på en affärsidé finns det ingen anledning att staten ska riskera pengar som i stället hade kunnat användas till t.ex. utbildning eller infrastruktur. I dag finns det en farlig tendens till protektionism i vissa europeiska länder. Då hamnar näringslivet i en osund tävlan, där vinnaren inte blir företaget som har den bästa affärsidén utan företaget som har dopats med mest pengar från skattebetalarna. Det är inte genom protektionism och subventioner som de nya jobben skapas, utan genom frihandel, innovationer och konkurrens.

För vår politik i det långa perspektivet, se ovan.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Folkpartiet: ”Vi är överlag positiva till rapporten från Jacques de Larosières expertgrupp. I en öppen ekonomi med fri rörlighet för kapital behövs det en starkare tillsyn av finansmarknaden också på europeisk nivå, men Folkpartiet har också varnat för en överreglering i skuggan av krisen, och för oss är expertgruppens rapport en framgång. Det behövs ingen europeisk superövervakare som ersätter de nationella finansinspektionerna. Idén om ett europeiskt råd för systemrisker under ECB-chefens ledning är utmärkt och tydliggör också ECB:s ansvar för Europas finanssystem. Precis som expertgruppen påpekar så kommer även ytterligare samarbete på global nivå att behövas för att förbättra stabiliteten i de finansiella systemen.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Folkpartiet: ”För oss är euron både ett politiskt och ett ekonomiskt projekt. Om något, så visar finanskrisen betydelsen av ett monetärt samarbete i Europa. Om inte euron varit en stabil valuta för större delen av Europa hade finanskrisen sannolikt – precis som på 1990-talet – lett till intensiv valutaspekulation mellan valutor som D-marken, liran och francen, med oöverskådliga följder för Europas ekonomi. Tack vare ett samfällt och resolut agerande från eurozonen kunde i stället krisens allra mest akuta fas bemästras. Nu har euron funnits i tio år, och precis som vi förutsåg har den bidragit till ökad handel och ökad stabilitet. Sverige bör gå med så snart som möjligt, och vi anser att en ny folkomröstning bör hållas senast 2011.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Folkpartiet: ”Det fanns ett förslag i Europaparlamentet om att riva upp det så kallade utstationeringsdirektivet, men inför omröstningen i Europaparlamentet arbetade Folkpartiet istället fram en kompromiss som antogs av den socialistiska och liberala gruppen, där kravet på en revidering av utstationeringsdirektivet mildrades väsentligt. Frågan har därigenom flyttats ned till nationell nivå, vilket Folkpartiet är positiva till. Ett krav på ”öppnande” av direktivet måste ställas mot risken att omförhandlingen inte alls leder i en önskad riktning. Resultatet kan bli det motsatta.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Folkpartiet: ”Lissabonfördraget har förhandlats färdigt och undertecknats av samtliga stats- och regeringschefer i EU. Ratifikationsprocessen är långt framskriden. Fördraget bidrar till att förbättra för arbetstagarna, bland annat genom att uttryckligen erkänna arbetsmarknadens parters betydelse och respekten för deras självständighet. Att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande genom Lissabonfördraget innebär dessutom att flera av de rättigheter som arbetstagare har på arbetsmarknaden lyfts fram. Fördraget utgör inte heller något hinder mot den svenska modellen med kollektivavtal och tydligt reglerad konflikträtt. Folkpartiet har alltså svårt att se värdet i ett socialt protokoll, och vi anser inte heller att det är rätt att förhala införandet av Lissabonfördraget ytterligare – särskilt inte med tanke på de förbättringar det innebär för arbetstagare.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Folkpartiet: ”De flesta är överens om att en gemensam, inre marknad också behöver ett socialt ramverk för att motarbeta ren exploatering. Men alla sådana regler måste vara extremt väl avgränsade och påkallade av nödvändighet. Därför anser Folkpartiet att det är viktigt att arbetsrätten och arbetsmarknadens spelregler i grunden avgörs på nationell nivå.

Detta är extra viktigt för Sveriges del, eftersom den svenska modellen skiljer sig så kraftigt från andra länder. Den gemensamma lagstiftning som tas fram av EU är alltid resultatet av breda kompromisser mellan 27 medlemsländer, med olika politiskt styre och olika politisk tradition. Det framstår som osannolikt att den unika svenska kollektivavtalsmodellen skulle ha större tyngd än den betydligt vanligare minimilagstiftningen som förekommer på kontinenten i förhandlingarna vid en revidering av nuvarande regelverk. Risken, om man börjar riva upp mödosamt framförhandlade ramverk är att vi får en ny, tvingande lagstiftning som på allvar skulle göra det svårt för oss att behålla vår fria avtalsmodell.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Folkpartiet: ”När det gäller arbetsmarknaden, se fråga 1. Att exempelvis släppa in vårdsektorn i EU:s tjänstedirektiv skulle bidra till att den inre marknaden fungerar bättre för både företag och arbetstagare.

För studerande kan den fria rörligheten uppmuntras på flera sätt. Fortfarande är det svårt att jämföra gymnasiebetyg från olika EU-länder vid antagning till högskolor och universitet. Ett enhetligt system för att jämföra gymnasiebetyg bör inrättas (däremot inte ett gemensamt betygssystem). Vi vill också införa ett europeiskt studentvisum för att underlätta för icke-europeiska studenter och forskare att komma till Europa.

För vissa grupper finns också särskilda problem som måste åtgärdas: till exempel har homo- och bisexuella svårare att dra verklig nytta av den inre marknaden eftersom de, till skillnad från heterosexuella, inte har någon generell rätt att ta med sig sin familj när de får jobb i ett annat EU-land. Folkpartiet anser att samkönade par i partnerskap/äktenskap och deras barn ska erkännas som familj i alla medlemsländer när de flyttar inom EU.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Folkpartiet: ”Det är viktigt att betona att EU:s ledare redan har att upp som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent (inte 20) till 2020 inom ramen för ett internationellt klimatavtal. I väntan på ett sådant avtal gäller ett åtagande på en minskning om 20 procent.

Detta är dock bara ett delmål. Att stävja klimathotet är en av vår tids allra största utmaningar. De närmsta decennierna måste de globala utsläppen av växthusgaser minska kraftigt för att inte fortsatt uppvärmning ska riskera att få förödande konsekvenser, särskilt för jordens fattiga.

EU är Sveriges viktigaste plattform för att kunna påverka klimatfrågan. Folkpartiet ska fortsätta arbeta för att EU ska föra en kostnadseffektiv och ambitiös klimatpolitik. Samtidigt så står EU bara för 13 % av de totala utsläppen av klimatgaser. Klimatfrågan är en global fråga. Vi vill därför att EU också driver på för en global, effektiv och solidarisk politik i klimatfrågan.

Utökad användning av kärnkraft kommer i det perspektivet att vara centralt, men även fortsatt utveckling av koldioxidinfångning och lagring samt ökad användning av förnybara energikällor är viktiga för en effektiv klimatpolitik och för möjligheten att behålla jobben inom EU.

Kostnaden i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser med ett ton koldioxid ligger långt över genomsnittet inom EU. Anledningen är att vi redan genomfört de billiga åtgärderna, medan många andra länder ligger i startgroparna i sitt klimatarbete. Därför bör det finnas flexiblitet i EU:s klimatpolitik, så att investeringarna kan göras där de gör mest nytta.

Klimatfrågan är också en solidaritetsfråga. EU måste stötta världens fattiga länder med klimatbistånd, så att de kan få fortsätta växa och uppnå förbättrade villkor för sin befolkning, samtidigt som de får hjälp med ny teknik så att utsläppen inte ökar i samma takt.

Den europeiska transportsektorn måste fasa ut sitt beroende av fossila bränslen. EU måste sätta upp gemensamma standarder och regelverk som uppmuntrar elbilens introduktion samt utbyggnad av den infrastruktur som behövs. Det gemensamma målet ska vara att Europa ska ha en miljon elbilar till 2015. Genom att avskaffa EU:s jordbrukssubventioner och reformera regionalpolitiken (se ovan) vill Folkpartiet att EU frigör resurser till att satsa på miljövänlig infrastruktur som t.ex. transeuropeiska höghastighetståg.

Folkpartiet kommer att fortsätta verka för att EU:s energimarknad liberaliseras, så att ökad konkurrens pressar priser och ger bättre service till konsumenterna, ny klimatvänlig el får möjlighet att konkurrera friare på marknaden och EU blir mindre beroende av import av gas från Ryssland. Det ger oss både mindre utsläpp av klimatgaser och ett tryggare Europa.”

Läs mer på folkpartiets hemsida: http://www.folkpartiet.se

Inlagd i Folkpartiet

Junilistan: arbetsmarknadspolitiken ska vara nationell

Av admin den 17 mars 2011

Junilistan stöder en översyn av utstationeringsdirektivet, men tror inte att det skulle leda till en förbättring. Partiet anser att arbetsmarknadspolitiken i allt väsentligt bör avgöras på nationell nivå. Det skulle också stödja ett socialt protokoll – om den innebar att makten över arbetsrätten återfördes till de enskilda medlemsländerna. Det framgår av partiets svar på Bryssekontorets enkär inför Europavalet 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Junilistan: ”EU:s så kallade Lissabonstrategi innehåller målsättningar som självfallet är goda. Vem stödjer inte målet om full sysselsättning, social sammanhållning och bättre miljö? Men Lissabonstrategins konkreta bidrag till Europas ekonomi och välstånd är mycket begränsad. Medlemsstaterna kan driva de flesta av de frågor som ingår i Lissabonstrategin på egen hand, eller i samarbete med internationella institutioner med lång erfarenhet och bred legitimitet, till exempel ILO. När det gäller gränsöverskridande miljöproblem, som också tas upp i Lissabonstrategin, bidrar EU-samarbetet dock med ett positivt och konkret mervärde.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Junilistan: ”EU kan stödja tillväxten och höja sysselsättningsgraden genom att motverka de tendenser till protektionism som nu växer fram. Då det gäller att stödja krisbranscher är EU ett stort hinder genom fördragens tydliga förbud mot olika former av statsstöd. Den ensidiga fokuseringen på inflationsbekämpning inom EU är också något som försvårar arbetet för högre sysselsättning. I första hand är det medlemsstaterna som måste vidta åtgärder för att öka tillväxten och skapa jobb.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Junilistan: ”Finanskrisen är global, inte enbart europeisk. Grunden är att de enskilda länderna sköter sin egen ekonomi. Nya EU-regler kommer inte att lösa den internationella finanskrisen, i synnerhet som existerande fördrag förhindrar införande av många typer av regleringar. I själva verket har EU varit en pådrivande faktor för den avreglering av finansmarknaderna som nu starkt bidragit till krisens spridning. Reformeringen av finansmarknaderna måste främst ske inom de enskilda länderna.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Junilistan: ”Ja, vi har stärkts i vår övertygelse att Sverige ska behålla kronan. De gångna åren har varit mycket framgångsrika för Sverige. Vi har haft lägre inflation, starkare statsfinanser, snabbare tillväxt och högre sysselsättning än euroområdet. Det svenska folket fattade ett klokt beslut i folkomröstningen om euron.

Finanskrisen har lett till att kronans värde har fallit. Det kronfallet är inte problemet utan en del av lösningen. Vi ska vara tacksamma att vi har en egen valuta vars kurs på marknaden anpassar sig till det konjunkturbakslag som nu drabbar svensk exportindustri. Kronfallet räddar många företag och många jobb i landet.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Junilistan: ”Ja, vi har redan röstat för detta i EU-parlamentet. Vi är starkt kritiska till Lavaldomen. Det är helt orimligt att EU underkänner de regler vi har i Sverige vad gäller kollektivavtal. Regeringen och den socialdemokratiska oppositionen borde ha begärt klara skrivningar i Lissabonfördraget, där det framgår att EU inte styr över våra svenska kollektivavtal eller över strejkrätten. Tyvärr gjorde man inte detta, något som i efterhand ter sig smått obegripligt.

Samtidigt skall man inte blunda för att det är tvivelaktigt om en översyn av utstationeringsdirektivet skulle leda till en förbättring. Om kommissionen och medlemsländerna ser över utstationeringsdirektivet, är det inte säkert att den nya lagstiftningen kommer att gynna löntagarna. Kommissionen har inte visat något större intresse för att värna om arbetsrätten. Dessutom ser inte flera av de nya EU-länderna Lavaldomen som ett problem. Att öppna utstationeringsdirektivet för förhandlingar är därmed inte en garant för att arbetsrätten ska skyddas.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Junilistan: ”Vi har inget emot något sådant, allt beror självfallet på innehållet i detta protokoll, om det är ett protokoll som leder till ett tydligare rättsläge, eller om det är ett protokoll som leder till detaljreglering och en utökning av EU:s makt och inflytande. Men t ex ett protokoll som tydligt och klart markerade att makten över arbetsrätten skall återföras till de enskilda länderna skulle vi stödja. För trovärdighetens skull ämnar vi kräva ett bindande löfte om detta före valdagen.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Junilistan: ”Arbetsmarknadspolitiken ska i allt väsentligt avgöras på nationell nivå. Det faktum att vi har gett EU makt och inflytande över arbetsmarknadspolitik har lett till bland annat Lavalfallet och Vaxholmsdomen.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Junilistan: ”Junilistan förespråkar ett begränsat EU-samarbete, men anser att den fria rörligheten för företag, studerande och arbetstagare är av stor vikt. Detta är en av EU:s fördelar. Dels måste befintliga direktiv följas upp så att de verkligen tillämpas av alla medlemsstater, sedan måste de brister som finns i lagstiftningen åtgärdas, så att det blir enkelt att resa och handla mellan EU-länderna.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Junilistan: ”Junilistan är positiv till att EU arbetar med gränsöverskridande miljöfrågor. Vi ser dock ett klart problem med EU:s klimatpolitik i det att man inte fokuserar på det verkligt avgörande, nämligen koldioxidutsläppen. Målet om förnybarhet är i detta sammanhang underordnat – det är koldioxidmålet som är det viktiga. Detta framgår inte av EU:s klimatpolitik, där splittringen på två skilda mål riskerar att leda till stor ineffektivitet.”

Läs mer på Junilistans hemsida: http://www.junilistan.se

Inlagd i Junilistan

Kristdemokraterna: Fri rörlighet kräver flexibel arbetsrätt

Av admin den 17 mars 2011

Kristdemokraterna ser i dag ingen anledning att ändra i utstationeringsdirektivet eller införa ett socialt protokoll i fördraget. Partiet värnar dock den svenska modellen på arbetsmarknaden och kan inte acceptera social dumping av löntagare från andra länder. Kristdemokraterna framhåller att den fria rörligheten ställer krav på ”en flexibel arbetsrätt”. Der framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Kristdemokraterna: ”Den ekonomiska tillväxten får inte gå ut över miljön och klimatet. Kristdemokraterna vill därför slå ihop Lissabonstrategin med EU:s hållbarhetsstrategi, för att få en helhetssyn på tillväxten. För att Europa ska klara den internationella konkurrensen måste kvinnors förvärvsfrekvens öka och ett jämställdhetsfokus finnas. Jämställdhetspolitiken är ett grundläggande instrument för ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft. Att ha en egen försörjning är av avgörande betydelse för kvinnors ekonomiska oberoende. Ska Lissabonstrategins målsättningar om ökad sysselsättning uppnås måste också andelen kvinnor som arbetar öka. Därför bör detta vara en prioriterad fråga inom EU.

Vi tycker också att det är väldigt bra att man i Lissabonstrategin talar om en ”femte frihet”, nämligen utbildning. Europa kommer aldrig att kunna konkurrera om billig arbetskraft utan om kunnig och välutbildad arbetskraft. Ett bra utbildningssystem är alltså avgörande för att uppnå Lissabonstrategins målsättningar. Utbildning är också en förutsättning för ett socialt Europa och skapar också förutsättningar för bättre miljö.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Kristdemokraterna: ”Den pågående globala finanskrisen innebär stora konsekvenser för svensk ekonomi och visar tydligt på vårt beroende av omvärlden. Den nuvarande lågkonjunkturen kräver arbetsmarknadsåtgärder för att behålla människor i arbete och vara redo när konjunkturen vänder. Vi kristdemokrater tror på ett Europa där andra värden än kronor och ören lyfts fram. Vi tror på ett Europa som tar såväl ekologisk som etisk hänsyn. För att få en helhet på tillväxten vill vi till exempel slå ihop EU:s hållbarhetsstrategi med EU:s strategi för tillväxt – Lissabonstrategin.

Vi vill införa en europeisk finansinspektion för att skapa tydligare regler och en trygghet på den finansiella marknaden. Varje medlemsland ska ha ett eget bedrägeriråd för att bekämpa fusk med EU-bidrag. Använd EU:s social- och globaliseringsfond för att satsa på utbildning och omskolning.

Det ska också sägas att EU i sig är viktigt för att den ekonomiska krisen inte ska leda till en långvarig kris eftersom EU, genom sin frihandel, förhindrar nationell protektionism. Ett av de största hoten just nu för världsekonomin på lång sikt är kanske den ökade tendensen till ökad protektionism i spåren av den ekonomiska krisen. EU:s frihandel omöjliggör detta, åtminstone inom EU. Att stödja krisbranscher med statliga medel är ingen självklarhet, det beror helt på vilken potential företagen har för framtiden och därmed vilket risktagande ägarna och kreditgivare har.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Kristdemokraterna: ”Vi kristdemokrater stödjer skapandet av ett EU-organ, som syftar till att stärka och koordinera medlemsstaternas nationella myndigheter i deras arbete att övervaka de finansiella marknaderna.

Den internationella finansmarknadskrisen visar på ett tydligt sätt hur väl integrerade de finansiella marknaderna har blivit, och den snabbhet som nya finansiella instrument sprids på marknaderna. Det finns idag ett stort behov av ökad globalt samarbete för att säkerställa att den finansiella stabiliteten kraftigt stärks så att liknande kriser inte kommer att uppstå i framtiden.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Kristdemokraterna: ”Kristdemokraterna har varit och är alltjämt positiva till euron och vill att den ska införas i Sverige den dagen folket har gett sitt godkännande. Finanskrisen har inte ändrat vår uppfattning utan snarare stärkt den.

Sverige är en liten och öppen ekonomi. Förändringar i den globala ekonomin slår snabbt igenom i Sverige, något som den globala ekonomiska krisen tydligt visat. Vårt ekonomiska välstånd är starkt beroende av vår exportindustri och majoriteten av utrikeshandeln sker med länder som infört euron. Den senaste tidens kraftiga svängningar i kronkursen visar hur investerare lämnar små valutor till fördel för större. Detta trots att Sverige inte är värre drabbat än våra grannländer som har infört euron. Snabba förändringar i valutakurser skapar oro och merkostnader för svenska exportföretag, vilket riskerar att försvåra deras möjligheter till internationella affärer.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Kristdemokraterna: ”Claes Stråth har lämnat sin utredning med anledning av EG-rättens dom i det så kallade Lavalmålet. I utredningen konstaterar Stråth att det inte finns anledning till några större förändringar av svensk lagstiftning utan att utstationerad arbetskrafts rättigheter mycket väl kan säkerställas med gällande EG-rätt, förutsatt att arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar. Vi kräver därför för närvarande ingen översyn av utstationeringsdirektivet. Visar det sig i kommande domar att det är nödvändigt kan vi dock komma att ändra uppfattning. Kristdemokraterna värnar den svenska modellen på arbetsmarknaden och vi kan inte acceptera social dumping av löntagare från andra länder.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Kristdemokraterna: ”Samma svar här som på föregående fråga. Uppkommer det ett behov av ett socialt protokoll stänger vi inga dörrar men för närvarande ser vi inget sådant behov med anledning av Lavaldomen.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Kristdemokraterna: ”Reglerandet av arbetsmarknadspolitiken ser mycket annorlunda ut i EU. Vissa länder har kollektivavtal, andra har lagstiftning med minimilagar medan andra länder har en blandning av dessa två. Kristdemokraterna anser att arbetsmarknadspolitiken måste förbli en nationell angelägenhet. Det utesluter dock inte att viss samordning länder emellan kan behövas för att uppnå ett gemensamt syfte att öka sysselsättningen. EU ska inte styra olika länders arbetsrättslagstiftningar. Däremot ställer den fria rörligheten krav på en flexibel arbetsrätt som i praktiken möjliggör att människor kan flytta och byta jobb över nationsgränserna och inom länder. Termen ”Flexicurity” har kommit att användas flitigt i den europeiska debatten. Vi välkomnar initiativet att få bort den stelhet som hindrar framförallt ungdomar och äldre arbetstagare att ta sig in på arbetsmarknaden, faktorer som måste få högsta prioritet om utanförskapet ska kunna minska.

Alla arbetstagare inom EU måste garanteras god arbetsmiljö och goda villkor i övrigt. Därför slår vi vakt om systemet med självständiga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, liksom kollektivavtal och avtalsfrihet mellan parterna. Kollektivavtal utgör grunden för många länders arbetsmarknader och regelverket måste garantera möjligheten att vidta proportionerliga konfliktåtgärder. Det så kallade Lavalmålet i Vaxholm har uppmärksammats stort och lett till farhågor om att strejkrätten ska urholkas i Sverige. Domslutet ger enligt vårt synsätt ingen anledning till oro för att den svenska modellen inte ska kunna behållas. Det är dock viktigt att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer aktivt deltar i arbetet med att utforma ett hållbart regelverk som omgärdar utländska företag som tillfälligt utstationerar personal i Sverige.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Kristdemokraterna: ”Den fria rörligheten är ett centralt element i det europeiska samarbetet. Borttagna gränshinder har ökat utbytet mellan länderna och skapat enorma möjligheter för handel och möten över nationsgränser. Tack vare att en del hindrande detaljregleringar tagits bort på den europeiska marknaden har kostnader minskats och fler företag har fått en möjlighet att exportera. Mycket återstår dock att göra och tjänstemarknaden, i synnerhet finanssektorn, släpar efter när det kommer till rörligheten på den inre marknaden. Detta hämmar tillväxten inom en betydande del av ekonomin. Det är därför viktigt med ett gemensamt ramverk för handel med tjänster. Det är viktigt att undanröja konkurrenshinder och regelkrångel inom EU:s tjänstesektor, bland annat marknaderna för transport, byggande och finansiella tjänster.

På den finansiella marknaden bör en handlingsplan tas fram som syftar till att skapa en gemensam marknad. En sådan skulle öka tillgången till riskkapital och därmed öka det europeiska välståndet.

För privatpersonen är den inre marknaden långt ifrån förverkligad. För att kunna nå dit måste en gemensam konsumentpolitik också utvecklas. En sådan ska syfta till att skapa trygghet i form av gemensamma minimiregler och skydda människor mot allvarliga risker och faror. Konsumenten bör skyddas vid gränsöverskridande handel genom till exempel stöd till konsumentorganisationer ges på EU- nivå.

En så kallad ”femte frihet” behöver skapas genom en ökad rörlighet över gränserna för forskare, studenter och universitetslektorer samt ett gemensamt kvalifikations- och bedömningssystem införas.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Kristdemokraterna: ”Nej! Den globala klimatförändringen är vår tids största utmaning. Många av världens ekosystem är i kris och bara ett nära internationellt samarbete kan tackla problemen effektivt. Denna utmaning är en av EU-ländernas viktigaste att samarbeta kring. EU har som en av världens rikaste regioner ett stort ansvar för klimatkrisen. Kristdemokraterna anser att Sverige ska vara starkt pådrivande inom EU:s miljöpolitik. Ambitionen måste vara hög.

EU har beslutat att utsläppen ska minska med 20 procent till 2020 och 30 procent om ett klimatavtal nås vid det viktiga klimatmötet i Köpenhamn under hösten 2009. Kristdemokraterna menar att vi måste sikta högre. Med stöd mot forskarrapporter har Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen kämpat för att målet skulle vara en kraftigare minskning. Wijkman har haft en aktiv och betydelsefull roll i miljöarbetet i unionen. Kristdemokraterna fortsätter att bygga på den grund som redan är lagd och kräver att målet förstärks. Till år 2050 måste klimatutsläppen minska med 80 till 95 procent. Ett långsiktigt mål behövs för att uppmuntra företag att göra hållbara investeringar, framför allt i kolsnål teknik. Många utvecklingsländer drabbas särskilt hårt av klimatförändringens följder. Kristdemokraterna föreslår att det i EU:s budget avsätts mer pengar för insatser i u-länderna, både för anpassningsåtgärder och för investeringar i effektiv och kolsnål teknik. En viktig del av finansieringen kan bestå av intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter.”

Läs mer på Kristdemokraternas hemsida: http://www.kristdemokraterna.se/

Inlagd i Kristdemokraterna

Miljöpartiet: EU måste förhindra social dumpning

Av admin den 17 mars 2011

Miljöpartiet är emot social dumping och vill att EU-fördraget och utstationeringsdirektivet ska omarbetas för att förhindra detta. Å andra sidan vill partiet att varje medlemsland ska sköta sin egen arbetsmarknadslagstiftning.Vidare anser Miljöpartiet att EU:s åtgärder för att bemöta klimathotet är otillräckliga. Det framgår av Brysselkontorets enkät till partierna infölr Europavalet den 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet anser att Lissabonstrategin ska vila på tre ben. Vi anser att Lissabonstrategin hittills inte har gjort detta utan att man alltför mycket har fokuserat på den ekonomiska politiken, utan hänsyn till framför allt den tredje målsättningen, miljöpolitiken.

Det senaste året har EU mer och mer fokuserat på klimat- och miljöpolitiken och antagit målsättningar om att minska utsläppen, inte som ett resultat av Lissabonstrategin utan för klimatförsämringarna blivit allt mer akuta och uppenbara. Det är viktigt att EU:s klimatpolitik naturligt kommer in i Lissabonstrategin så att inte strategin försvårar eller t o m motverkar EU:s övergripande klimatpolitik. Det är uppenbart att ju längre vi dröjer med omställningen och de aktiva åtgärderna, desto svårare och dyrare blir den.

Vi vet att Sverige är världsledande på kunskapsintensiv produktion. Denna utveckling måste fortsätta och då är satsningar på miljöteknik oerhört viktig. Ett investeringsprogram bör tas fram för att höja energieffektiviteten och få fram bättre och ny teknik som minskar klimatpåverkan. Utfasningen av framför allt kol och olja måste påskyndas.

Den svenska miljöteknikbranschen omsätter redan i dag över 100 miljarder kronor och har goda möjligheter att utvecklas än mer. Regeringen har avsatt 150 miljoner kronor vardera för åren 2008–2009 för att utveckla svensk miljöteknik. Vi anser inte att detta är tillräckligt utan att ytterligare resurser behövs.

I en av de tre delarna som Lissabonstrategin ska vila på, den sociala politiken, anser vi att regeringen tydligare ska lyfta upp detta område, inte minst för att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden. Vi anser dock inte att frågor som denna ska beslutas på EU-nivå. Däremot bör vi ha en ambition att lära av andra länder i EU hur de arbetar med dessa frågor. Utvecklingspotentialen inom den sociala ekonomin är stor i Sverige och de potentiella samhälleliga vinsterna likaså. Inom den sociala ekonomin får människor möjlighet att använda sin kreativitet och initiativförmåga till att skapa en verksamhet som kommer andra till del. Människor ges möjlighet att utvecklas i gemenskap, och engagemang i enskilda organisationer är ofta ett slags skola i demokrati. Socialt företagande ger arbetstillfällen, ofta även för människor som har svårt att klara konkurrensen på den reguljära arbetsmarknaden.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet har välkomnat och stött det finansiella paket som EU:s ledare kom överrens om i slutet av 2008. Vi menar att det var riktigt med ett kraftfullt agerande för att minska de akuta problemen på de finansiella marknaderna. Utöver den krishantering som nu skett måste både Sverige och EU arbeta för bättre ordning och reda på finansmarknaderna, precis som sker i andra världsdelar. Vi ser detta som en förutsättning för långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Detta arbete måste också ske på global nivå.

I det läge som Sverige och övriga EU-länder hamnat i måste EU och statsmakterna agera. Det måste investeras i utbildning. Med varsel som duggar tätt krävs en kraftfull utbyggnad av utbildningsinsatserna, inte minst vad gäller kvalificerad yrkesutbildning, och för att höja kvalitén på utbildningsinsatserna. Omskolning och höjd kompetens är viktigt för att personer ska kunna gå över till andra yrken där det finns brist idag och framöver.

För att motverka klimatkrisen måste vi satsa på att bygga om Sverige och EU till ett mer klimatanpassat samhälle. EU:s återhämtningsplan borde vara ett medel för detta samtidigt som det skapar sysselsättning, men vi anser att sådana åtgärder måste vara budgetneutrala, dvs. inte får kosta medlemsstaterna extra medel utan finansieras genom omfördelningar i EU:s budget, samt att de måste ligga i linje med EU:s klimatpolitik. Tyvärr är fördelningen mycket ojämn när det bara satsas 15 procent på förnyelsebara energislag och 85 procent på fossilbaserat i förslaget till återhämtningsplan för EU.

Generellt gäller att bästa åtgärderna sker nationellt då strukturen och industrin skiljer sig åt mellan medlemsländerna. EU bör underlätta för medlemsstaterna att agera men också tydligt markera att åtgärder inte bryter mot konkurrens- och statsstödsregler och agerandet är protektionistiskt.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiets fokus hitintills har mest handlat om krishantering och hur vi på bästa sätt kan stoppa och motverka spridningarna från finanskrisen i den reala ekonomin. Mer fokus kommer framöver att behöva läggas på att analysera orsakerna till krisen och hur vi kan arbeta förebyggande i framtiden. Klart är att översyn behövs av finansmarknaderna och dess reglering både nationellt och internationellt. Globalt behöver institutioner som IMF och Världsbankens roller, mandat och uppdrag ses över. Troligtvis behövs även nya institutioner och reglerverk som svarar upp mot dagens globaliserade finansmarknader. Även i EU behövs översyner, regelverk som styr till exempel bankernas kapitaltäckning kan behöv ses över.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Miljöpartiet: ”Nej, det finns inget som talar för att euroländerna klarar den ekonomiska krisen bättre än EU-länder med egen valuta. Vårt nej till att införa euron i Sverige står fast. Möjligheten att nu föra en egen räntepolitik och den dämpande effekt kronfallet får på nedgången i exporten är bra.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Miljöpartiet: ”Ja, det är uppenbart att den svenska modellen med kollektivavtal får allt svårare att passa in i EU:s övergripande krav på fri rörlighet för tjänster. Frågan ställdes på sin spets i Laval-domen. Det stod då klart att rätten att vidta fackliga rättigheter kan underkastas vissa begränsningar, såsom EU:s krav på fri rörlighet för tjänster. Miljöpartiet anser att utländska företag som verkar i Sverige ska följa samma regler som svenska företag. Vi kan inte acceptera social dumpning och fördraget måste därför omarbetas i enlighet med detta. Miljöpartiet anser därför att utstationeringsdirektivet bör förändras enligt denna inriktning.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Miljöpartiet: ”Vi är positiva till att det införs ett socialt protokoll i fördraget, även om vi inte tror att det med automatik kommer att lösa alla problem. Det viktiga är regler som blir rättsligt bindande och inte bara ett uttryck för viljeinriktning. Vi vill snarare undanröja EU-regler som försvårar sociala rättigheter i medlemsländerna.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Miljöpartiet: ”Miljöpartiet anser att varje medlemsland ska besluta om sin egen arbetsmarknadslagstiftning.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Miljöpartiet: ”Byråkratin är det stora hindret och att skillnaderna mellan länder inom bland annat socialförsäkringar skiljer sig väldigt mycket åt. Tydlighet i regelverket och övergångsregler så att man vet vad som gäller när man flyttar själv eller sitt företag till annat land i EU.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Miljöpartiet: ”Nej, målet är alldeles för lågt satt och vi anser att fler åtgärder behöver sättas in. EU har åtagit sig att höja målet för utsläppsminskning till 30 procent till 2020 om det blir ett internationellt avtal, men inte heller detta räcker. Enligt FN:s vetenskapliga panel IPCC behöver utsläppen i rika länder minska med minst 25-40 procent och sedan denna slutsats presenterades har det blivit tydligt att de utsläppsminskningar som krävs snarare är större.

Miljöpartiet anser att utsläppen inom EU bör minska med minst 40 procent till 2020 och att EU dessutom ska ta ett stort ansvar för att finansiera utsläppsreduktioner i andra länder, främst utvecklingsländer. Detta stöd bör kopplas till verkliga utsläppsreduktioner i samma storleksordning som de reduktioner som görs inom EU.

På åtgärdssidan måste en lång rad förändringar göras, inte minst att sänka taket för den handlande sektorn och att verkligen genomföra full auktionering av utsläppsrätterna. De frikostiga undantagen från auktionering av utsläppsrätter inom energisektorn och andra sektorer måste tas bort. Inom den icke handlande sektorn krävs större åtaganden från medlemsländerna, åtgärder som hindrar utbyggnaden av kolkraft utan avskiljning och lagring, en broms för tillväxten i transportsektorn, särskilt vad gäller godstrafik, stimulans för snabbare utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering och mycket annat.

EU måste – tillsammans med utvecklingsländerna och helst även med andra OECD-länder – skapa en rättvis och effektiv mekanism för överföring av finansiella och teknologiska resurser för utsläppsreduktion till utvecklingsländer.”

Läs mer på Miljöpartiets hemsida: http://www.mp.se

Inlagd i Miljöpartiet

Socialdemokraterna: Fackliga rättigheter måste gå före fri rörlighet

Av admin den 17 mars 2011

Socialdemokraterna stöder en översyn av utstationeringsdirektivet och vill införa ett socialt protokoll i EU:s fördrag. Vidare anser partiet att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över gränserna måste göras till en lagstadgad rättighet i EU. Den fria förhandlingsrätten och konflikträtten måste överordnas den fria rörligheten på den inre marknaden. Det framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför valet den 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Socialdemokraterna: ”Det arbete för tillväxt och lokal/regional utveckling som sker i våra regioner är viktigt för att mobilisera människor, företag och institutioner för en hållbar tillväxt. Vi socialdemokrater vill arbeta för en sammanhållen europeisk politik för hållbar utveckling, där människor, företag och organisationer är engagerade. Vi vill investera för framtiden i utbildning, forskning och tillväxt. Framtidssatsningarna inom industrin måste öka kraftfullt. Det är viktigt att EU:s utbildnings- och forskningssamarbete stärks.

Vi socialdemokrater sätter jobben först.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Socialdemokraterna: ”Vi socialdemokrater sätter jobben först. Vi vill investera för framtiden i utbildning, forskning och tillväxt. EU:s jordbrukssubventioner måste fasas ut och istället satsas på utbildning och forskning. Framtidssatsningarna inom industrin måste öka kraftfullt. EU:s utbildnings- och forskningssamarbete måste stärkas och forskarflykten till USA vändas tillbaka.

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Socialdemokraterna: ”Finansmarknaden har stor betydelse för stabiliteten, tillväxten, jobben och välfärden. Finanskrisen visar vikten av tillsyn samt gemensamma strikta globala regler. Europas socialdemokrati arbetar för bättre samordnad kontroll av banker, hedgefonder och andra finansiella institutioner.

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Socialdemokraterna: ”Vi socialdemokrater förordade vid folkomröstningen 2003 att Sverige skulle få euron som valuta men svenska folket sade nej. Folkomröstningen är nära inpå och vi avser inte att ta upp frågan om en ny folkomröstning på dagordningen under kommande mandatperiod.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Socialdemokraterna: ”Ja, EU:s lagstiftning måste ändras så att nya Laval-fall omöjliggörs. Utstationeringsdirektivet måste ändras för att säkra möjligheten att med kollektivavtal upprätthålla principen om lika lön för lika arbete.

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Socialdemokraterna: ”Vi vill införa ett socialt protokoll i EU. Vi vill se en bättre balans mellan EU:s ekonomiska och sociala dimension. Den fria förhandlingsrätten, konflikträtten och vår rätt att bibehålla den svenska modellen måste överordnas den fria rörligheten på den inre marknaden. Vi vill att EU inför ett socialt protokoll som bättre skyddar de fackliga rättigheterna. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över gränserna måste göras till en lagstadgad rättighet i EU.

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Socialdemokraterna: ”Vi socialdemokrater vill verka för miniminivåer för den sociala standarden och arbetslivet. Varje europeisk medborgare bör kunna åtnjuta ett minimum av välfärd, oavsett var i unionen denne lever eller arbetar. Samtidigt vill vi slå vakt om de olika arbetsmarknadsmodeller som gäller i olika EU-länder.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Socialdemokraterna: ”Människan måste gå före marknaden. Den fria rörligheten måste förbättras för EU:s medborgare. Vi vill se över de regelverk som finns i Sverige och pröva om det på olika sätt försvårar en ökad rörlighet. Inte sällan handlar det om väldigt praktiska frågeställningar som måste lösas. När vi satt i regeringen inledde vi ett sådant arbete för att underlätta rörligheten i Öresundsregionen.

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Socialdemokraterna: ”Nej, EU gör idag inte tillräckligt. Vi vill stärka EU:s klimatpolitik. Vi vill att EU genom aktivt globalt agerande, och ambitiösa nationella och gemensamma åtaganden banar väg för en överenskommelse om ett nytt globalt klimatavtal 2009. EU har de bästa förutsättningar att bli världens främsta region för klimat- och miljöteknik, miljövänliga infrastrukturinvesteringar och gröna jobb.

Vi vill att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 30 procent fram till 2020 och vi vill stimulera utbyggnad av person- och godstågsförbindelser mellan Europas storstäder och tillväxtregioner med bland annat höghastighetståg. Vi säger nej till nya olja- och gasledningar, EU ska istället investera i förnybara energikällor. Och vi vill arbeta för ett upphandlingssystem som tar hänsyn till alla hållbarhetskriterier.

Inlagd i Socialdemokraterna

Moderaterna: Riskabelt se över utstationeringsdirektivet

Av admin den 17 mars 2011

Moderaterna anser att en översyn av utstationeringsdirektivet skulle sätta den svenska modellen på spel genom att öppna för mer lagreglering och mindre utrymme för arbetsmarknadens parter att sluta avtal. Enligt moderaterna ska arbetsmarknadspolitiken vara en nationell fråga. Likaså säger moderaterna att de inte skulle stöjda ett socialt protokoll som ”sätter den fria rörligheten ur spel”. Det framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet den 7 juni.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Moderaterna: ”Vi har drivit på för en ökad reformtakt och efterlyst mer handlingskraft från kommissionen och ministerrådet. Vi arbetar också konsekvent för att förenkla regler och villkor för företagen. Genom att minska regelbördan och skära bort onödig byråkrati har vi försökt lägga grunden för ökad konkurrens, en smidigare inre marknad och fler jobb. Vi vill också ha en gemensam marknad för el och gas, något som är viktigt för att kunna uppnå EU:s klimatmål. Detta skulle också leda till bättre konkurrens och fler gränsöverskridande investeringar. Resultatet blir ökad energieffektivitet och bättre förutsättningar för europeiska företag att vara ledande i utvecklingen av miljövänliga energialternativ.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Moderaterna: ”Förutom att lösa de mest akuta problemen är det viktig att också lägga grunden för en stabil och långsiktig tillväxt och för att skynda på uppfyllandet av målet om Europa som världens ledande kunskapsekonomi. I Europaparlamentet har vi bland annat föreslagit åtgärder för att snabbt få igång bankernas kreditgivning för att underlätta inte minst för små- och medelstora företag samt en liberalisering av telekom-, forsknings- och energisektorerna.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Moderaterna: ”Högsta prioritet är att få igång finans- och kreditmarknaden igen. Utan att detta är på plats kommer de flesta riktade insatserna att förbli verkningslösa. Hushåll, företag och industrier måste ha stabila kreditmöjligheter. Därför har vi i arbetet med den ekonomiska återhämtningsplanen också föreslagit en uttalad europeisk bankgaranti.

Tillsynsstrukturerna måste också ses över så att de fungerar bättre framöver. Vi vill ha bättre regler som tydligt följs upp, inte fler regler.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Moderaterna: ”Vi har stött den gemensamma valutan sedan dess införande, men efter finanskrisen har vi märkt en tydlig skillnad i många svenskars inställning till euron. Betydligt fler är positiva och det finns en bred förståelse för att en ensam valuta som kronan kan drabbas negativt när den internationella ekonomin är i gungning.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Moderaterna: ”Vi röstade för Jan Anderssons rapport som behandlade Lavaldomen, i vilken parlamentet efterfrågade en fördjupad analys och att en eventuell översyn av direktivet inte skulle uteslutas, men att nu initiera en omarbetning av direktivet skulle dock sätta den svenska modellen på spel. Det riskerar att öppna för mer lagreglering och mindre utrymme för arbetsmarknadsparterna att själva nå avtal.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Moderaterna: ”EG-domstolen har i flera domar gjort en avvägning mellan rätten till stridsåtgärder och den fria rörligheten och domstolen har tydligt slagit fast att den svenska modellen och rätten att ta till stridsåtgärder erkänns av EG-rätten. Genom Lissabonfördraget förstärks de fackliga rättigheterna ytterligare, vilket vi välkomnar, men vi stödjer inte ett protokoll som sätter den fria rörligheten ur spel. Det är viktigt att skydda rätten till stridsåtgärder samtidigt som vi står upp för rätten till fri rörlighet. De står inte i motsats till varandra och vårt välstånd är beroende av en väl fungerande inre marknad som skapar fantastiska möjligheter för våra medborgare och företag.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Moderaterna: ”Arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell fråga. Vi vill bevara den svenska modellen och det gör vi bäst genom att säkerställa att arbetsmarknadslagstiftningen är en fråga för medlemsländerna att själva bestämma över. Inte genom att reglera på EU-nivå långt ifrån de iblandade parterna.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Moderaterna: ”Det är oerhört viktigt att vi fortsätter kämpa för att förverkliga den fria rörligheten och att det inte bara handlar om en öppen inre marknad för varor och kapital utan också fri rörlighet för människor och tjänster. Vi fortsätter att kämpa för att minska regelbördan och byråkratin, för att få bort dem praktiska hinder som finns och för att utvidga den inre marknaden till fler områden.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Moderaterna: ”Få frågor understryker lika tydligt vikten av ett starkt EU-samarbete som miljöutmaningarna gör. Vi anser att det är viktigt att Sverige är en pådrivande kraft för att EU på allvar tar sig an miljö- och klimatfrågorna med bindande mål, samarbete och lagstiftning.

EU:s energi- och klimatpaket innehåller bestämmelser om att Sverige ska minska sina utsläpp med 37 procent till 2020. Alliansregeringens energiöverenskommelse har dock satt upp ett ambitiösare mål, nämligen 40 procent. Det tycker vi är bra. Vi ser gärna att fler länder följer den svenska linjen, särskilt de länder som i hög utsträckning är beroende av fossila bränslen.”

Läs mer på Moderaternas hemsida: http://www.moderat.se/

Inlagd i Moderaterna

Centerpartiet

Av admin den 17 mars 2011

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Centerpartiet: ”Idag bedrivs Lissabonstrategin främst med hjälp av systematiska jämförelser mellan medlemsstaterna. Centerpartiet vill istället se en utveckling där länderna själva tar ett större ansvar för att genomföra strategin och de reformer som alla kommit överens om. Det är därför viktigt att fortsätta diskutera och övervaka reformarbetet länderna sinsemellan. Centerpartiet vill se en tydlig prioritering av områdena utbildning, forskning och innovation. Vi vill också prioritera insatser som underlättar för små och medelstora företag och en sysselsättningspolitik som får människor i arbete och att garantera en säker och hållbar energitillförsel.”
Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Centerpartiet: ”Vi ser med oro på den ökade protektionism som finns i flera EU-länder just nu. I en djup ekonomisk kris är det viktigare än någonsin att utveckla den fria rörligheten för varor, tjänster, människor, kapital, kunskap och utbildning. I stället för att stänga in sig måste vi göra det lättare att studera, arbeta och bo i andra EU-länder. Centerpartiet vill att EU ska vara en attraktiv arbetsmarknad som är öppen för alla, även för människor utanför unionen. EU måste främja arbetskraftsinvandring, både av kvalificerad arbetskraft och av dem med lägre utbildning. Vi vill att näringslivsklimatet för de små och medelstora företagen förbättras bl.a. genom regelförenkling och underlätta marknadstillträde. Vi vill också att handeln med tjänster ska vara lika fri som handeln med varor.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Centerpartiet: ”Det absolut mest centrala är att tillsynen är effektiv och att reglerna efterlevs. De brister som har funnits måste vi komma tillrätta med, och ökat samarbete och samordning mellan nationella tillsynsmyndigheter är ett naturligt steg i detta. EU har goda förutsättningar att spela en nyckelroll i det fortsatta arbetet med att dra lärdomar av finanskrisen och sätta upp internationella regler och standarder. Några enkla, snabba och färdiga lösningar kan och bör vi dock inte förvänta oss när vi står mitt uppe i själva krisen. Det finns en risk att kraven på regleringar blir alltför långtgående, vilket skulle kunna hämma utsikterna för globalt välstånd.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Centerpartiet: ”Centerpartiet sa nej till en anslutning och arbetade aktivt på nej-sidan under folkomröstningskampanjen 2003. Utvecklingen har hittills visat att linjen med en självständig Riksbank och penningpolitik har fallit väl ut. För Centerpartiets del, liksom för regeringens, gäller att frågan inte ska tas upp till förnyad prövning under mandatperioden.

Folkomröstningens resultat gäller, och vi ser ingen anledning till omprövning. Däremot skall vi, liksom tidigare, följa upp och diskutera den fortsatta penningpolitiska utvecklingen samt vara öppna för nya diskussioner.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Centerpartiet: ”Centerpartiet vill inte att utstationeringsdirektivet ska öppnas upp för omförhandling. Vi vill istället koncentrera oss på att säkerställa en effektiv implementering av det nuvarande direktivet. Vi anser att man måste ta hänsyn till att de 27 medlemsländerna har olika arbetsmarknadsmodeller och delvis olika syn på skyddet av arbetstagare och friheten att tillhandahålla tjänster. Vi är positiva till det arbete som pågår för att driva utvecklingen framåt där EU-kommissionen arbetar med att på olika sätt förbättra medlemsstaternas genomförande av utstationeringsdirektivet. Bland annat har man gett en rekommendation om ökat administrativt samarbete, och regeringen är mycket positiv till det arbetet.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Centerpartiet: ”Det är för tidigt att redan innan Lissabonfördraget trätt i kraft ställa nya krav på fördragsändringar. Sådana krav riskerar att undergräva fördragets ikraftträdande och riva upp resultatet av flera års förhandlingsarbete.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Centerpartiet: ”Nej, ingen lagstiftning med minimiregler. Centerpartiet arbetar för ett företagsamt och välmående Europa, som bejakar öppenhet och fri rörlighet över gränserna. Vi ser gärna att människor vill och vågar flytta för att studera, arbeta, investera och bo i andra medlemsländer och vi välkomnar de medborgare utanför unionen som vill komma hit för att skapa sig en bättre framtid. Vi anser dock att den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal är bra och värd att värna om. Det är också viktigt att vi upprätthåller den svenska modellen med ansvarstagande parter som i kollektivavtal kommer överens om rimliga villkor och vakar över villkorens efterlevnad.

Med koppling till Lavaldomen är det vår övertygelse att vi kan hantera konsekvenserna av den genom åtgärder på nationell nivå, genom en anpassning av lagstiftningen och kollektivavtalen för dessa situationer.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Centerpartiet: ”Centerpartiet anser att ett fritt utbyte över gränserna främjar konkurrens, tillväxt och välfärd, medan slutenhet och protektionism resulterar i motsatsen. Det handlar bl.a. om att göra det enklare för arbetskraft att kunna röra sig inom EU och att vi öppnar upp för ökad arbetskraftsinvandring från tredjeland. Vi ser även ett behov av en ökad patientrörlighet och en öppnare vårdmarknad inom EU. Centerpartiet välkomnar också tanken med den femte friheten för forskning och att EU och medlemsländerna måste undanröja hindren för fri rörlighet för kunskap och kunskapens utvecklare. Som en del i detta anser vi att ökat studentutbyte ska uppmuntras och att studier i ett annat EU-land ska ses som en given del av en högskoleutbildningen.

Vi anser att Sverige i EU ska arbeta för att hinder för fri rörlighet inom EU ska motverkas. Vi anser dock att frågor kring arbetsmarknad, utbildning, socialförsäkring och skatter ska beslutas på nationell nivå samtidigt som vi stärker samarbetet mellan länderna i dessa frågor. Den öppna samarbetsmetoden, som Lissabonstrategin är ett exempel på, är ett bra sätt att hantera samarbetet kring den fria rörligheten. Informationsutbytet måste också stärkas så att de ska vara lätt att få bra information om vilka möjligheter, till arbete, studier eller sjukvård, som erbjuds i andra EU-länder.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Centerpartiet: ”Centerpartiet ser EU som en av våra allra viktigaste arenor för påverkan och beslutfattande. Den överenskommelse som slutits och de ambitioner som EU visar i klimat- och energifrågorna är mycket bra och välkomna. För att möta klimatutmaningen och uppnå Centerpartiets vision om ett fossilfritt Europa anser vi dock att EU ska ha som målsättning att minska utsläppen med 30 procent till 2020 oavsett om andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar i en global överenskommelse.

Vi vill också se en fortsatt utveckling av handelssystemet med utsläppsrätter genom en uppgradering, utvidgning där fler verksamheter/sektorer ingår och att systemet går från tilldelning till full auktionering.

Vad gäller att få till stånd ett internationellt klimatavtal så ser vi det som avgörande för klimatarbetet, och här kan EU spela en central roll i att driva en ambitiös linje. Avtalet måste enligt Centerpartiet vara betydligt mer långtgående till innehåll och omfattning än Kyotoprotokollet. Ambitiösa mål för utsläppsminskningar, incitament för att hindra avskogning och steg mot en gemensam, global prissättning på koldioxid är några av de områden som Centerpartiet menar att ett verkningsfullt klimatavtal kräver. Därtill måste västvärlden fortsatt ta ett stort ansvar för att minska utsläppen och bistå utvecklingsländerna i en hållbar omställning och i att hantera klimatets effekter.”

Läs mer på Centerpartiets hemsida: http://www.centerpartiet.se

Inlagd i Centerpartiet

Vänsterpartiet: Slopa fria rörligheten för kapital

Av admin den 17 mars 2011

Vänsterpartiet anser att det inte räcker att revidera utstationeringsdirektivet för att hantera Laval-domens konsekvenser. Partiet vill ändra EU-fördraget så att fackliga och sociala rättigheter blir överordnade marknadsfriheterna. Vidare vill Vänsterpartiet att friheten för kapital att röra sig fritt bör tas bort. Det framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet den 7 juni.
Ekonomi, tillväxt och sysselsättning
Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Vänsterpartiet: ”Lissabonstrategin bygger till övervägande del på nyliberala principer och de måste bort helt och hållet eftersom strategin delvis är styrande för olika EU-direktiv. Sedan är det viktigt att Lissabonstrategin även i fortsättningen enbart ska vara ett måldokument, där medlemsländerna själva bestämmer över vilken politik som de vill föra. EU ska till exempel inte lägga sig i frågor som till exempel barnomsorg eller andra sociala frågor, de ska medlemsländerna bestämma om helt själva.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Vänsterpartiet: ”EU:s åtstramande normpolitik måste överges. Ökad sysselsättning ska ha företräde framför låg inflation, stabilitetspakten måste upphävas och en ekonomisk stimulanspolitik av keneysianskt snitt måste kunna genomföras av medlemsländerna utan hinder av EU:s regelverk. Det är givetvis bra om så många länder som möjligt samordnar stimulansinsatser. Vi anser att Europafackets förslag om att medlemsländerna ska satsa 2 procent av BNP på bland annat gröna jobb, investeringar i infrastruktur och i offentlig service är bra.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Vänsterpartiet: ”Ändra i fördraget och ta bort friheten för kapital att röra sig fritt både inom EU och utanför dess gränser. Men avgörande är givetvis att börja föra fram antikapitalistiska lösningar och där utomparlamentariska protester måste vara ett avgörande inslag.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Vänsterpartiet: ”Vi har om möjligt blivit ännu mer övertygade om att Sverige inte ska införa euron.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt
Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Vänsterpartiet: ”Det går inte att undanröja Lavaldomens konsekvenser genom att ändra i underordnad lagstiftning, i det här fallet utstationeringsdirektivet. Förändringen måste ske på fördragsnivån, antingen genom ett juridisk bindande protokoll som upphäver Laval-domen och garanterar att de svenska fackföreningarna fullt ut kan använda konflikträtten för att försvara kollektivavtalen eller genom att införa en generell princip i fördraget som sätter fackliga och sociala rättigheter över marknadsfriheterna. Det är den vägen man måste gå, sedan kan man ändra utstationeringsdirektivet i konsekvens med detta.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Vänsterpartiet: ”Vi är för det om det är juridiskt bindande och där det tydligt framgår att fackliga och sociala rättigheter står över marknadsfriheterna. Ett socialt protokoll som inte är juridiskt bindande eller med ett innehåll som säger att det bara ska råda balans mellan marknadsfriheterna och de sociala rättigheterna, skulle bara bekräfta nuvarande situation med allt vad det har inneburit av löntagarfientliga avgöranden från EG-domstolen.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Vänsterpartiet: ”Vi anser att varje land ska bestämma över arbetsmarknadslagstiftningen men är självklart för internationella konventioner och mellanstatliga överenskommelser för att hindra social dumpning och motverka ytterligare försvagning av de fackliga rättigheterna. Däremot är det en stor risk om man via direktiv (EU-lagar) skulle låta EU ta över makten på området. Det innebär i så fall att arbetsmarknadspolitiken ställs under kommissionens och EG-domstolens kontroll som utgår från fördragets överordnade roll för marknadsfriheterna, och vi vet alltför väl vilka konsekvenser det kan få.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Vänsterpartiet: ”Vi är inte så säkra på att rörligheten för företag, studerande och arbetstagare är så dålig som frågan antyder. Vi vet att många borgerliga politiker och företagsintressen brukar hävda det, men då oftast med baktanken att försvaga fackliga och sociala rättigheter. Vi är för rörlighet för arbetstagare, studerande och för företags rätt att både tillfälligt och permanent vara verksamma i andra länder. Men det ska naturligtvis vara de lagar och regler som finns i länderna dit företagen, arbetstagarna och studerande kommer som ska gälla. Tyvärr så har EG-domstolen i ett antal domar fört in den så kallade ursprungslandsprincipen.”

Energi- och klimatpolitik
EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Vänsterpartiet: ”Nej, EU:s åtgärder är helt otillräckliga för att bemöta klimathotet. Tyvärr är den inre marknadens överordnade ställning i EU-systemet ett stort problem. EG-domstolen och kommissionen har otaliga gånger slagit ned på medlemsländer som velat införa miljö- och klimatfrämjande åtgärder med hänvisning till att de strider mot marknadsfriheterna. Vänsterpartiet verkar för att det totala antalet utsläppsrättigheter måste minska och att dessa måste auktioneras ut från början med ett tydligt pris. De intäkter som uppkommer i och med auktioneringen borde överföras till fattiga länder samt för klimatfrämjande åtgärder i EU. Vänsterpartiet har också drivit att majoriteten av utsläppsminskningarna ska göras på hemmaplan och inte genom de hittills dåligt fungerade så kallade CDM-projekt i utvecklingsländer. Att investera i klimatprojekt i utvecklingsländer är en självklarhet men de ska inte ersätta åtgärder på hemmaplan utan göras utöver våra nationella minskningsmål.”

Läs mer på Vänsterpartiets hemsida: http://www.vansterpartiet.se

Inlagd i Vänsterpartiet

  • Senaste notiserna

  • Ändra textstorlek

  • nyhetsbrev

    Brysselkontoret_logo_gif

  • Läs mer om

  • RSS-flöde för

    Artiklar
    Notiser
    Blogg

  • Ur arkivet

    • ▼2012 (114)
    • ▶2011 (273)
    • ▶2010 (118)
    • ▶2009 (94)
    • ▶2008 (39)
Powered by WordPress | Palm Pre Reviews at Palm Pre Blog. | Thanks to Juicers, Free MMO and Fat burning furnace