RSS
Innan EU-kommissionen lägger förslag på arbetsrättens eller socialpolitikens område måste den enligt artikel 138 i EU: s fördrag samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en åtgärd.
Om kommissionen efter sådant samråd finner att en åtgärd är önskvärd, skall den rådgöra med parterna om det planerade förslagets innehåll. Parterna kan i det skedet meddela kommissionen att de önskar försöka lösa frågan förhandlingsvägen. Om någon av parterna inte vill förhandla eller om överenskommelse inte kan träffas går bollen tillbaka till Kommissionen.
Lägger EU-kommissionen då fram ett förslag behandlas det av Europaparlamentet, som utses genom direkta val, och Rådet, som representerar regeringarna. Rådet och Europaparlamentet måste fatta exakt likalydande beslut, ord för ord, för att det ska bli ett direktiv.
Den beslutade lagstiftningen måste inom en viss tid – normalt två-tre år – genomföras i nationell lagstiftning och/eller kollektivavtal. Efter den tidpunkten är nationella lagar och avtal ogiltiga i de delar de strider mot EU-rätten. Det är EU-rätten som gäller.
Omröstningar i arbetsrättsliga frågor liksom andra frågor som handlar om avvägning mellan sociala intressen och marknadsintressen avgörs ofta med några få rösters övervikt i parlamentet.
Mandatfördelning kan vara avgörande för om Europaparlamentet ska stå på fackets sida eller ej i frågor som berör arbetstagarna.
Inlagd i 
