Folkpartiet anser att den inre marknaden behöver ett socialt ramverk för att motarbeta ren exploatering, men alla sådana regler måste vara extremt väl avgränsade. Partiet vill dock inte knyta ett socialt protokoll till EU-fördraget, vilket Europafacket kräver. Det framgår av partiets svar på Brysselkontorets enkät inför Europavalet 7 juni. Dessutom vill Folkpartiet hålla en ny folkomröstning senast 2011 om att införa euron i Sverige. Här följer våra frågor och Folkpartiets svar.

Ekonomi, tillväxt och sysselsättning

Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning, större social sammanhållning och bättre miljö till 2010. Kommissionen arbetar nu för att anpassa Lissabonstrategin till perioden efter 2010.

Fråga 1. Hur vill ert parti utveckla Lissabonstrategin för att åstadkomma ett bättre resultat och en bättre avvägning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar?

Folkpartiet: ”Lissabonstrategin och dess uppföljare måste gå från vackra ord till konkret politik, om målsättningarna ska uppnås. Ofta ses de ekonomiska målsättningarna i motsatsförhållande till sociala och miljömässiga mål, men vi anser att man bör ha ett annat synsätt. Det är exempelvis bara i en dynamisk och växande ekonomi som de resurser kan skapas som behövs för att komma tillrätta med miljöförstöringen, och omvänt är tillväxten inte långsiktigt hållbar om den inte går hand i hand med omställningen till ett miljövänligt samhälle.

På det ekonomiska området anser vi att EU bör ha en liberal politik starkt inriktad på tillväxt och sysselsättning. Fokus bör ligga på reformer för regelförenkling och entreprenörskap, samtidigt som tullmurarna bör rivas gentemot omvärlden.

En tillväxtskapande satsning är ökad arbetskraftsinvandring. Vi anser inte att EU:s nya ”Blue Card” för personer med speciell kompetens är tillräckligt utan vill öppna för arbetskraftsinvandring från tredje land för alla som erbjuds anställning inom EU, oavsett utbildningsnivå.

Ett nytt tjänstedirektiv bör inkludera vårdsektorn, som är en växande del av den europeiska ekonomin. Genom att avveckla jordbrukssubventionerna till 2015 och kraftigt reformera regionalpolitiken vill vi också frigöra resurser för satsningar på forskning och innovation.

När det gäller den sociala sammanhållningen anser vi att det är viktigt att hålla en tydlig rågång mellan de nationella trygghetssystemen, som EU inte ska ansvara för, och de sociala aspekterna på den inre marknaden.

En viktig del av Lissabonfördraget är EU:s rättighetsstadga, som blir juridiskt bindande när fördraget förhoppningsvis träder i kraft. Vi anser att samma grundläggande rättigheter ska gälla alla medborgare i hela unionen, även i Polen och Storbritannien. Inget medlemsland ska därför kunna ställa sig utanför Lissabonfördragets rättighetsstadga.

EU har också en viktig roll när det gäller likabehandling. Folkpartiet anser att det behövs ett nytt och betydligt tuffare EU-direktiv mot diskriminering som omfattar alla samhällsområden och skyddar mot diskriminering på grund av etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning, könsidentitet och ålder.

När det gäller miljömässig hållbarhet vill vi att de resurser som frigörs när dagens jordbruks- och regionalpolitik skrotas (se ovan) bland annat används för en mer offensiv miljöpolitik. Vi vill ge ökade resurser till forskning och utveckling för att möta klimathotet och minska beroendet av fossil energi. I EU:s biståndspolitik bör också införas ett särskilt klimatstöd samt tekniköverföring och kunskap om skogsvård.

EU ska också anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter, som höghastighetståg och järnvägsförbindelser som binder samman medlemsländerna. Forskningssatsningar, infrastruktur och gemensamma standarder för elbilar är viktiga för att kraftigt öka antalet elbilar i Europa. Målet är en miljon eldrivna bilar i Europa fram till 2015.”

Fråga 2. Arbetslösheten ökar nu kraftigt inom EU som en följd av den ekonomiska krisen. Vad vill ert parti att EU ska göra för att öka tillväxten, stödja krisbranscher och skapa fler jobb?

Folkpartiet: ”Europas länder kan dämpa finanskrisens verkningar genom att agera snabbt och samstämmigt bland annat vad det gäller ekonomiska stimulansåtgärder (vilket inte minst Sverige gjort) och åtgärder som stabiliserar banksystemen och får fart på bankutlåningen. Regeringarna kan också, gemensamt eller enskilt, underlätta likviditeten i företagen genom att erbjuda olika former av undsättningslån eller lånegarantier. Det tryggar också jobb i långsiktigt lönsamma företag.

Man ska däremot akta sig för att tro att stater kan rädda jobb genom att pumpa in skattemedel i företag där näringslivet självt inte längre vill satsa kapital. Om näringslivet självt inte tror på en affärsidé finns det ingen anledning att staten ska riskera pengar som i stället hade kunnat användas till t.ex. utbildning eller infrastruktur. I dag finns det en farlig tendens till protektionism i vissa europeiska länder. Då hamnar näringslivet i en osund tävlan, där vinnaren inte blir företaget som har den bästa affärsidén utan företaget som har dopats med mest pengar från skattebetalarna. Det är inte genom protektionism och subventioner som de nya jobben skapas, utan genom frihandel, innovationer och konkurrens.

För vår politik i det långa perspektivet, se ovan.”

Fråga 3. Kommissionen har lagt fram förslag för att reformera finansmarknaderna och försöka återställa förtroendet för ekonomin. Vilka åtgärder bör vidtas för att motverka att liknande kriser uppstår i framtiden?

Folkpartiet: ”Vi är överlag positiva till rapporten från Jacques de Larosières expertgrupp. I en öppen ekonomi med fri rörlighet för kapital behövs det en starkare tillsyn av finansmarknaden också på europeisk nivå, men Folkpartiet har också varnat för en överreglering i skuggan av krisen, och för oss är expertgruppens rapport en framgång. Det behövs ingen europeisk superövervakare som ersätter de nationella finansinspektionerna. Idén om ett europeiskt råd för systemrisker under ECB-chefens ledning är utmärkt och tydliggör också ECB:s ansvar för Europas finanssystem. Precis som expertgruppen påpekar så kommer även ytterligare samarbete på global nivå att behövas för att förbättra stabiliteten i de finansiella systemen.”

Fråga 4. Har den ekonomiska krisen påverkat er syn på euron och ett eventuellt införande i Sverige?

Folkpartiet: ”För oss är euron både ett politiskt och ett ekonomiskt projekt. Om något, så visar finanskrisen betydelsen av ett monetärt samarbete i Europa. Om inte euron varit en stabil valuta för större delen av Europa hade finanskrisen sannolikt – precis som på 1990-talet – lett till intensiv valutaspekulation mellan valutor som D-marken, liran och francen, med oöverskådliga följder för Europas ekonomi. Tack vare ett samfällt och resolut agerande från eurozonen kunde i stället krisens allra mest akuta fas bemästras. Nu har euron funnits i tio år, och precis som vi förutsåg har den bidragit till ökad handel och ökad stabilitet. Sverige bör gå med så snart som möjligt, och vi anser att en ny folkomröstning bör hållas senast 2011.”
Arbetsmarknad och arbetsrätt

Bland annat med anledning av Lavaldomen kräver de fackliga organisationerna att utstationeringsdirektivet ska revideras och att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget.

Fråga 5. Är ni beredda att stödja en översyn av utstationeringsdirektivet?

Folkpartiet: ”Det fanns ett förslag i Europaparlamentet om att riva upp det så kallade utstationeringsdirektivet, men inför omröstningen i Europaparlamentet arbetade Folkpartiet istället fram en kompromiss som antogs av den socialistiska och liberala gruppen, där kravet på en revidering av utstationeringsdirektivet mildrades väsentligt. Frågan har därigenom flyttats ned till nationell nivå, vilket Folkpartiet är positiva till. Ett krav på ”öppnande” av direktivet måste ställas mot risken att omförhandlingen inte alls leder i en önskad riktning. Resultatet kan bli det motsatta.”

Fråga 6. Hur ställer ni er till att införa ett socialt protokoll i fördraget?

Folkpartiet: ”Lissabonfördraget har förhandlats färdigt och undertecknats av samtliga stats- och regeringschefer i EU. Ratifikationsprocessen är långt framskriden. Fördraget bidrar till att förbättra för arbetstagarna, bland annat genom att uttryckligen erkänna arbetsmarknadens parters betydelse och respekten för deras självständighet. Att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande genom Lissabonfördraget innebär dessutom att flera av de rättigheter som arbetstagare har på arbetsmarknaden lyfts fram. Fördraget utgör inte heller något hinder mot den svenska modellen med kollektivavtal och tydligt reglerad konflikträtt. Folkpartiet har alltså svårt att se värdet i ett socialt protokoll, och vi anser inte heller att det är rätt att förhala införandet av Lissabonfördraget ytterligare – särskilt inte med tanke på de förbättringar det innebär för arbetstagare.”

Fråga 7. Bör EU bevara och utveckla en gemensam arbetsmarknadslagstiftning med minimiregler eller anser ni att det är en fråga för varje medlemsland att avgöra?

Folkpartiet: ”De flesta är överens om att en gemensam, inre marknad också behöver ett socialt ramverk för att motarbeta ren exploatering. Men alla sådana regler måste vara extremt väl avgränsade och påkallade av nödvändighet. Därför anser Folkpartiet att det är viktigt att arbetsrätten och arbetsmarknadens spelregler i grunden avgörs på nationell nivå.

Detta är extra viktigt för Sveriges del, eftersom den svenska modellen skiljer sig så kraftigt från andra länder. Den gemensamma lagstiftning som tas fram av EU är alltid resultatet av breda kompromisser mellan 27 medlemsländer, med olika politiskt styre och olika politisk tradition. Det framstår som osannolikt att den unika svenska kollektivavtalsmodellen skulle ha större tyngd än den betydligt vanligare minimilagstiftningen som förekommer på kontinenten i förhandlingarna vid en revidering av nuvarande regelverk. Risken, om man börjar riva upp mödosamt framförhandlade ramverk är att vi får en ny, tvingande lagstiftning som på allvar skulle göra det svårt för oss att behålla vår fria avtalsmodell.”

Fråga 8. Ännu finns många hinder för den fria rörligheten inom EU. Det gäller både utbildning och arbetsmarknad. Vad vill ni göra för att den fria rörligheten ska kunna utnyttjas av fler, såväl företag som studerande och arbetstagare?

Folkpartiet: ”När det gäller arbetsmarknaden, se fråga 1. Att exempelvis släppa in vårdsektorn i EU:s tjänstedirektiv skulle bidra till att den inre marknaden fungerar bättre för både företag och arbetstagare.

För studerande kan den fria rörligheten uppmuntras på flera sätt. Fortfarande är det svårt att jämföra gymnasiebetyg från olika EU-länder vid antagning till högskolor och universitet. Ett enhetligt system för att jämföra gymnasiebetyg bör inrättas (däremot inte ett gemensamt betygssystem). Vi vill också införa ett europeiskt studentvisum för att underlätta för icke-europeiska studenter och forskare att komma till Europa.

För vissa grupper finns också särskilda problem som måste åtgärdas: till exempel har homo- och bisexuella svårare att dra verklig nytta av den inre marknaden eftersom de, till skillnad från heterosexuella, inte har någon generell rätt att ta med sig sin familj när de får jobb i ett annat EU-land. Folkpartiet anser att samkönade par i partnerskap/äktenskap och deras barn ska erkännas som familj i alla medlemsländer när de flyttar inom EU.”

Energi- och klimatpolitik

EU har som mål att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av produktionen och öka energieffektiviteten med 20 procent. Att få till stånd ett internationell klimatavtal blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet.

Fråga 9. Anser ni att EU:s åtgärder är tillräckliga för att bemöta klimathotet? Om inte, vad mer behöver göras?

Folkpartiet: ”Det är viktigt att betona att EU:s ledare redan har att upp som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent (inte 20) till 2020 inom ramen för ett internationellt klimatavtal. I väntan på ett sådant avtal gäller ett åtagande på en minskning om 20 procent.

Detta är dock bara ett delmål. Att stävja klimathotet är en av vår tids allra största utmaningar. De närmsta decennierna måste de globala utsläppen av växthusgaser minska kraftigt för att inte fortsatt uppvärmning ska riskera att få förödande konsekvenser, särskilt för jordens fattiga.

EU är Sveriges viktigaste plattform för att kunna påverka klimatfrågan. Folkpartiet ska fortsätta arbeta för att EU ska föra en kostnadseffektiv och ambitiös klimatpolitik. Samtidigt så står EU bara för 13 % av de totala utsläppen av klimatgaser. Klimatfrågan är en global fråga. Vi vill därför att EU också driver på för en global, effektiv och solidarisk politik i klimatfrågan.

Utökad användning av kärnkraft kommer i det perspektivet att vara centralt, men även fortsatt utveckling av koldioxidinfångning och lagring samt ökad användning av förnybara energikällor är viktiga för en effektiv klimatpolitik och för möjligheten att behålla jobben inom EU.

Kostnaden i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser med ett ton koldioxid ligger långt över genomsnittet inom EU. Anledningen är att vi redan genomfört de billiga åtgärderna, medan många andra länder ligger i startgroparna i sitt klimatarbete. Därför bör det finnas flexiblitet i EU:s klimatpolitik, så att investeringarna kan göras där de gör mest nytta.

Klimatfrågan är också en solidaritetsfråga. EU måste stötta världens fattiga länder med klimatbistånd, så att de kan få fortsätta växa och uppnå förbättrade villkor för sin befolkning, samtidigt som de får hjälp med ny teknik så att utsläppen inte ökar i samma takt.

Den europeiska transportsektorn måste fasa ut sitt beroende av fossila bränslen. EU måste sätta upp gemensamma standarder och regelverk som uppmuntrar elbilens introduktion samt utbyggnad av den infrastruktur som behövs. Det gemensamma målet ska vara att Europa ska ha en miljon elbilar till 2015. Genom att avskaffa EU:s jordbrukssubventioner och reformera regionalpolitiken (se ovan) vill Folkpartiet att EU frigör resurser till att satsa på miljövänlig infrastruktur som t.ex. transeuropeiska höghastighetståg.

Folkpartiet kommer att fortsätta verka för att EU:s energimarknad liberaliseras, så att ökad konkurrens pressar priser och ger bättre service till konsumenterna, ny klimatvänlig el får möjlighet att konkurrera friare på marknaden och EU blir mindre beroende av import av gas från Ryssland. Det ger oss både mindre utsläpp av klimatgaser och ett tryggare Europa.”

Läs mer på folkpartiets hemsida: http://www.folkpartiet.se