På lördagen valde en enhällig kongress Karl-Petter (”Kålle”) Thorwaldsson till LO:s ordförande. Thorwaldsson var tidigare ordförande i ABF och ombudsman på IF Metall. Till förste vice ordföranden valde kongressen Tobias Baudin, Kommunals första vice ordförande. Till andre vice ordförande valdes Ingela Edlund, förbundssekreterare på SEKO, och Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson till LO:s avtalssekreterare.

TCO:s ordförande Eva Nordmark och Saco:s ordförande Göran Arrius talade inför kongressen. Båda talarna betonade vikten av samarbetet mellan LO, TCO och Saco, bland annat i EU-frågor.

Kongressen förde också en diskussion om europeiska och internationella frågor. Kongressen beslutade bland annat att LO ska verka för att det i fördragen skapas tydligare gränser mellan EU:s och medlemsländernas kompetenser.

Kongressen antog även ett särskilt uttalande om kravet på ett socialt protokoll till EU:s fördrag och ett stopp för kränkningar av fackliga rättigheter i unionens krisbekämpning. Det sociala protokollet ska slå fast att grundläggande fackliga fri- och rättigheter inte är underordnade de ekonomiska friheterna på den inre marknaden. Vid konflikt ska de fackliga rättigheterna ha företräde. EU:s krisåtgärder måste respektera självständigheten för arbetsmarknadens parter.

Vid sina tal till kongressen avslöjade f.d. LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin och Socialdemokraternas partiledare Håkan Löfven att en gemensam arbetsgrupp ska tillsättas för att diskutera hur protokollet ska utformas.

Vid kongressen delades även rapporten ”Sju fackliga betraktelser över den ekonomiska krisen” ut. Rapporten är den första i en serie från LO med temat ”Facket och EU”.  Mer information om skriften och nedladdning här.

Från att endast ha pratat om nedskärningar har nu Europas ledare börjat att tala om tillväxt. Under gårdagens toppmöte kom inga nya förslag på konkreta åtgärder för hur man ska se till att Europa får mer tillväxt. Man refererade till Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi, och tog dessutom upp tre områden som man kommer att jobba med för att få mer tillväxt på kort sikt.

Europeiska rådet vill för det första satsa på att EU-lagstiftning som stödjer tillväxt ska antas så fort som möjligt. Som exempel hänvisade rådets ordförande till inremarknadsakten, energieffektivitetsdirektivet och ett europeiskt patent. För det andra vill man öka investeringar för tillväxt, särskilt för små och medelstora företag, och man välkomnade initiativet om projektobligationer. Det tredje området man tog upp var skapande av jobb, vilket förutsätter att medlemsstaterna satsar på utbildning. Vad gäller ungdomsarbetslöshet presenterade EU-kommissionens ordförande de första resultaten av en översikt över hur EU-pengar används för att skapa jobb. Läs mer här.

Under mötet diskuterades en fördjupning av den ekonomiska delen i den ekonomiska och monetära unionen, detta för att minska risken för stora kriser för euron i framtiden.

Grekland och landets ekonomiska situation var också ett hett ämne, där enades rådsmedlemmarna om att man önskar att Grekland stannar kvar i valutaunionen på villkor att man lever upp till de krav man har gått med på för att ta del av lånemiljonerna från EU:s länder.

Sedan tidigare har Sveriges riksdag beslutat att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen om att förslaget till EU-reglering av strejkrätten (”Monti II-förordningen”) strider mot subsidiaritetsprincipen. Nu har riksdagen fått sällskap av elva andra parlament, vilket därmed uppfyller kvoten för att kommissionen ska tvingas tänka om.

Beslutet i riksdagen (den 10 maj) kom efter påtryckningar från bland andra LO, TCO och Saco som i en gemensam skrivelse varnade för följderna av Monti II-förslaget.

Den socialdemokratiska gruppen (S&D) i Europaparlamentet skickade under dagen ut ett pressmeddelande med en uppmaning till kommissionen att ändra sitt förslag.

- Detta är första gången som nationella parlament varit framgångsrika i användandet av det nya verktyget i Lissabonfördraget. Det var en förväntad reaktion, menar vice ordförande Stephen Hughes, gruppsamordnare Alejandro Cercas, utskottsordförnade Pervenche Berès och rapportör Ole Christensen.

- Detta ger kommissionen en chans att göra det man skulle ha gjort från första början – att tydliggöra att grundläggande rättigheter för arbetstagarna går före ekonomiska friheter. Detta företräde, för rätten att organisera sig och att strejka, ifrågasattes genom en rad domar i EU-domstolen och detta förslag var tänkt att lösa problemet. Det var helt enkelt inte tillräckligt. Nu måste det ändras för att avgöra saken, säger företrädarna för S&D-gruppen.

För mer information om subsidiaritetsprincipen, läs här (EU-upplysningen).

I ett pressmeddelande uttrycker Europafacket en förväntan om en ny riktning för det gemensamma valutasamarbetet, och man uttrycker stöd för att Grekland ska få vara kvar i eurozonen.

Den grekiska ekonomin behöver verkligt stöd, inte ideologiskt motiverade refromer som den så kallade trojkan (EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden) påtvingar landets medborgare. Attacker mot löner, kollektivavtal och socialt skydd har lett landet till en återvändsgränd, menar Europafacket.

- Vi är glada över den senaste tidens intreesse för tillväxt från EU-ledarna, säger Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Det är nu uppenbart för alla att åtstramningarna har varit ett misslyckande. Det gäller dock att tillväxten blir rätt. De som nu talar om tillväxt vill se strukturreformer, vilket endast är ett annat ord för mer avreglering, mer flexibilitet och mindre offentliga tjänster, det vill säga ökad osäkerhet.

- Den tillväxt vi vill se är helt annorlunda, fortsätter Ségol. Vi vill ha en återhämntning genom investeringar, genom löneökningar, genom garantier från ECB och genom nya intäkter.

Läs pressmeddelandet här.

Ett antal arbetsgivare stämde in norska staten till tingsrätten eftersom man ansåg att vissa krav i ett allmängiltigförklarat kollektivavtal stred emot bestämmelserna i utstationeringsdirektivet. Tingsrätten gav staten rätt varpå arbetsgivarna överklagade domen.

I den högre domstolen, lagmansretten, prövades bestämmelserna och man tog beslut om att tillfråga EFTA-domstolen hur utstationeringsdirektivet skulle tolkas i förevarande fall. Norge är ju som bekant inte med i EU,  däremot är de medlemmar i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och tillämpar därigenom indirekt EU-rätten. För att tolka EES-rätten finns EU-domstolens motsvarighet,  EFTA-domstolen, med domare från de tre medlemsländerna Norge, Liechtenstein och Island.

EFTA-domstolens svar på de norska frågorna kom i slutet på januari. Där uttalades att alla krav i kollektivavtalet angående löner och arbetsvillkor utom ett var helt i enlighet med minimivillkoren i utstationeringsdirektivet och alltså tillåtna. Den extra ersättning som skulle ges till arbetstagare som på grund av arbetet sover på en annan ort än hemorten kunde inte hänföras till dessa minimivillkor och måste ha ett legitimt ändamål och motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset. Utöver detta måste restriktionen vara det mest effektiva sättet att uppnå ändamålet och inte gå utöver vad som är nödvändigt.

I sin bedömning av om kravet på extra tillägg vid övernattning framhöll den norska domstolen att kravet hade som ändamål att tillförsäkra likabehandling av norska och utstationerade arbetstagare och att det motiverades av tvingande hänsyn till allmänintresset social trygghet för arbetstagare. Domstolen fann också att tillägget var det mest effektiva sättet att uppnå målet om likabehandling och att det inte gick utöver vad som var nödvändigt.

I Norge har den fackliga rörelsen varit väldigt uppmärksam på hur utfallet i detta rättsfall skulle bli och man blev inte besviken utan man talade om en full seger. Läs norska LO:s uttalande här.

Det norska rättsfallet hittar du här, och här finner du EFTA-domstolens dom.

Pilotprojektet kostar 4 miljoner euro och utgör ett test för kommissionens planer att omförvandla ”Eures” – nätverket för EU-ländernas arbetsförmedlingar – att bli en pan-europeisk arbetsförmedling.

Till pilotprojektet har fyra EU-länder valts ut (Tyskland, Spanien, Danmark och Italien) vars arbetsförmedlingar ska hjälpa ungdomar att söka jobb i ett annat EU-land. Arbetssökande som är mellan 18 och 30 år, är EU-medborgare och bor lagligt i ett EU-land kan få hjälp med information och stöd i rekryteringen, inklusive finansiellt stöd för ansökan och utbildning.

Läs mer här.

Den informella toppmötesmiddagen nästa onsdag ska enligt Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy fokusera på tillväxt. Som ett inspel till mötet förde EU-kommissionens kollegium en diskussion idag om hur tillväxten i Europa kan stärkas, bland annat genom att snabba på genomförandet av åtagandena i Europa 2020-strategin och Euro plus-pakten.

Kommissionärerna uppmanar till exempel till att medlemsländerna ska öppna upp tjänstesektorer som är stängda för gränsöverskridande konkurrens.  Kommissionen aviserade att man håller på att utarbeta en ”Single Market Act Mark 2″ för att ta bort flaskhalsar som hindrar fullbordandet av den inre marknaden.

Inför Europeiska rådets möte den 28-29 juni ska kommissionen presentera ett paket med förslag vad gäller genomförandet av tjänstedirektivet.

Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson har arbetat tillsammans med kollegor för att inkludera tydliga skrivningar om att fackliga fri- och rättigheter ska respekteras i förslaget om förstärkt ekonomisk styrning. Skrivningarna är till för att förhindra EU:s institutioner att lägga sig i nationell lönebildning eller nationella kollektivavtal.

Förslagen om förstärkt ekonomisk styrning, det så kallade 2-packet, som antogs i ekonomiutskottet igår ska stärka övervakningen av euroländer med statsfinansiella problem. En större samordning ska ske vad gäller statistik, prognoser och budgetplaner och EU-kommissionen kommer ha större möjligheter att ingripa när ett euroland inte följer bestämmelserna.

- De fackliga fri- och rättigheterna måste respekteras oberoende av hur den nationella ekonomiska situationen ser ut, betonar Olle Ludvigsson. Så här långt under krisen har facken vid ett flertal tillfällen körts över i de svagaste euroländerna. Det är inte acceptabelt. Därför är det viktigt att i lagstiftningen göra klart att fri- och rättigheterna inte får kompromissas med.

I en annan fråga, omröstningen om det så kallade kapitalkravsdirektivet, kom ledamöterna i utskottet överens om ett skydd för whistleblowers. Arbetstagare som offentliggör fel och brister inom sitt företag ska åtnjuta full anonymitet och skydd.

Samtidigt som IMF i veckan uppmanade Tyskland att vara mer aktiv i att hjälpa resten av eurozonen, uttalade finansminister Wolfgang Schäuble att han vill se löneökningar för de 3,6 miljoner tyska metallarbetarna. Enligt Schäuble har Tyskland skött sig bra och har därför möjlighet att öka lönerna mer än i andra EU-länder.

Dessutom uttalade sig det tyska Bundesbank häromdagen att man kan tänka sig att tillåta en högre inflation i Tyskland än eurozongenomsnittet.

EU-kommissionär Laszlo Andor, som har ansvar för arbetsmarknadsfrågor, har nu uttalat sitt stöd för dessa planer. Han menar att accepterandet av en högre inflation i Tyskland möjliggör för Europeiska centralbanken att vara ”en mer europeisk bank med en mer monetär policy”.

Dessutom menar Andor att kommissionen överväger att uppmuntra EU-länder, som har tillräckligt ekonomiskt utrymme, till löneökningar för att stimulera den inhemska efterfrågan. En sådan uppmaning skulle kunna komma i de så kallade landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att presentera den 30 maj.

Världsfacket kommer att påbörja en global undersökning om hur arbetstagares rättigheter har försämrats. Detta efter att ILO:s rapport ”World of Work Report 2012” visar hur arbetstagares rättigheter har urholkats mellan 2008 och 2012 med den ekonomiska krisen som svepskäl.

Enligt denna rapport har 60 procent av nationella regeringars förändringar av arbetsmarknadsregler försämrat arbetstagarnas rättigheter och 65 procent av reformerna har gjort att tillfälligt anställdas rättigheter försämrats.

”Det politiska kontraktet mellan medborgarna och de folkvalda politikerna har brutit ihop”, säger generalsekreteraren för Världsfacket Sharan Burrow. ”Vi mobiliserar nu för att försvara grundläggande rättigheter i de länder där de nya frontlinjerna i attackerna mot arbetstagares rättigheter öppnas upp.

Världsfacket har identifierat flera globala hot mot arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor, nedan tre av dessa:

- en oreglerad finansmarknad och kreditvärderingsinstitut som har sådan makt att de kan bestämma över regeringar och påtvinga utgiftssänkningar;

- europeiska regeringar som ohejdat använder sig av åtstramningspolitik;

- kraven från EU-kommissionen och världsbanken på de länder som har fått nödlån (bland annat Grekland) vilka försämrar arbetstagarnas rättigheter.

Följ utvecklingen av undersökningen på världsfackets hemsida.