Artiklar från januari, 2012

Finanspakt för 25 EU-länder – tjecker och britter utanför

25 av EU:s 27 medlemsländer ställde sig vid det extra toppmötet i Bryssel på söndagen bakom den föreslagna mellanstatliga finanspakten. Pakten förväntas att skrivas under vid nästa toppmöte den 1-2 mars. Bara Storbritannien står definitivt utanför medan Tjeckien vill vänta med besked. (Läs mer…)

EU-toppmötet: Generalstrejk tvingar EU-ledarna landa på militärflygfält

Det informella EU-toppmötet i Bryssel på måndag kommer att genomföras trots att flyg-, tåg- och landsvägstrafik kommer att lamslås av en generalstrejk, bland annat i protest mot EU:s nedskärningspolitik. Den belgiske premiärministern Elio Di Rupo har beordrat militären att se till att regeringsplanen med stats- och regeringscheferna ska kunna landa på ett mindre militärflygfält 30 kilometer öster om Bryssel i stället för på den avstängda internationella flygplatsen och att de med hjälp av militären ska kunna få eskort till toppmötesbyggnaden. (Läs mer…)

Europafackets styrkommitté säger nej till finanspakten

Vid sitt sammanträde idag antog Europafackets styrkommitté en deklaration för att uttrycka sitt motstånd mot den mellanstatliga finanspakten, som Europeiska rådet ska försöka komma till beslut om nu på måndag. Europafacket kritiserar de pågående förhandlingarna, vars slutenhet försvårar demokratisk insyn och kontroll, och menar att pakten i sig inte löser krisen i eurozonen.    (Läs mer…)

Klartecken för räddningsfonden ESM och koppling till finanspakten

Euroländernas finansministrar har enats om en kompromiss så att den nya permanenta räddningsfonden ESM ska kunna tidigareläggas till den 1 juli 2012. Samtidigt bekräftades det senaste förslaget om att bara länder som går med i den så kallade finanspaktens krav om en lagstadgad ”gyllene regel” om balanserad budget ska kunna få lån från ESM. (Läs mer…)

Rättsprocessen inledd mot Ungern för budgetunderskottet

EU-ländernas finansministrar gav vid sitt möte på tisdagen klartecken till EU-kommissionen att inleda en rättslig process mot Ungern för att inte i tid ha vidtagit effektiva åtgärder för att på ett varaktigt sätt kunna minska budgetunderskottet till under tre procent.

Beslutet banar väg för kommissionen att senare införa sanktioner mot landet om det inte vidtar åtgärder för att minska budgetunderskottet. Sanktionerna kan bestå av att delar av bidragen från EU:s sammanhållningsfond fryses.

EU-parlamentet: Mikael Gustafsson ende svenske utskottsordföranden

Efter valet av ny talman, 14 vice talmän och 5 så kallade kvestorer i EU-parlamentet förra veckan har de 20 parlamentariska utskotten och 2 underutskott var och ett nu utsett ordförande och fyra vice ordföranden för den återstående till juni 2014.

Vänsterpartisten Mikael Gustafsson är som tidigare den ende svensk som valts som utskottsordförande, nämligen i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen.

Bland de vice ordförandena återfinns folkpartisten Marit Paulsen i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling och miljöpartisten Carl Schlyter i utskottet för ,iljö, allmän hälsa och livsmedelssäkerhet.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor leds som tidigare av den franska socialisten Pervenche Berés.

Kroatien kan bli 28:e EU-landet

Kroatiens anslutningsavtal med EU fick godkänt i den gångna helgens folkomröstning vilket innebär att landet kan bli EU:s 28:e medlemsland. Av de 42 procent som deltog i folkomröstningen röstade omkring 68 procent ja. Anslutningen till EU måste godkännas inte bara av det kroatiska parlamentet utan också av samtliga 27 EU-länders parlament före inträdet.

Kroatien har liksom många andra länder drabbats hårt av den ekonomiska krisen och har en arbetslöshet på omkring 17 procent. Den relativa rikedomen räknat i BNP per person är dock större i Kroatien än i EU-länderna Bulgarien och Rumänien. Kroatien kan efter Slovenien bli det andra av tidigare jugoslaviska republiker att ansluta sig till EU.

Nationalstrejk i Belgien

Måndagen den 30 januari blir det nationalstrejk här i Belgien. Facken har uppmanat alla medlemmar att strejka för att ge den nya regeringen en tydlig signal: ignorera inte sociala parterna när det handlar om krisåtgärder, fördela saneringarna likvärdigt över alla i samhället.

Vad strejken betyder för landet vet vi måndag kväll, när det är känt hur många som strejkade och i vilka sektorer. Om många inom den kommunala kollektivtrafiken strejkar, blir det definitivt kaos i landet. För om tåg, tunnelbana, buss osv inte fungerar och alla 11 miljoner belgare ska ta bilen till jobbet eller skolan, så står det hela landet stilla.

Vad som är vanligt i Belgien är att facken förvarnar i god tid. Redan för ca 2 månader sedan meddelade de att den 30 januari blir det strejk. Så man fick ju god tid på sig att förbereda sig. Många tar ledigt eller ordnar så de kan jobba hemifrån. Min man ordnade så han har möte i Amsterdam, så han tar bilen och undviker hela Belgien.

Det belgiska samhället och framförallt fackförbundsvärlden här ser helt annorlunda ut än i Sverige. Det enda som går att jämföra är att Belgien, liksom de flesta skandinaviska länder, har en gansk hög anslutningsgrad, nämligen ca 70-75%. I de skandinaviska länderna ligger anslutningen runt 80%, men i Belgiens grannländer är det mycket lägre: i Tyskland och England ca 30%, i Nederländerna ca 25% och i Frankrike bara ca 9%.

Fackförbunden i Belgien är liksom i Sverige fördelade över tre centralorganisationer, men inte enligt arbetare (LO), tjänstemän (TCO) och akademiker (Saco), men enligt politisk färg. Den största fackliga centralorganisationen är den kristdemokratiska (ACV/CSC)  med ungefär hälften av alla fackligt anslutna, den socialdemokratiska (ABVV/FGTB) med ca 40% och den liberala med ca 10%. Som i Sverige samarbetar dessa tre organisationer väldigt mycket och även nu med generalstrejken.

I fackliga demonstrationer ser man alltid alla tre organisationernas färger: de kristdemokratiska gröna flaggorna, de socialdemokratiska röda flaggorna och de liberala blåa flaggorna. Men sen finns det naturligtvis också skilldander. T ex är ACV/CSC störst i Flandern, men i Vallonien är ABVV/FGTB störst. I Vallonien har fackförbundet mycket lättare att mobilisera folk och få dem att strejka och demonstrera, liksom i Frankrike. I Flandern hörs det fler och fler röster som tycker att facken inte borde strejka nu på måndag.

Anledningen till strejken är att fackförbunden tycker att den nya regeringen under ledning av socialdemokraten Elio Di Rupo går alldeles för fort fram med sina drastiska krisåtgärder och inte tar hänsyn till gemene man. Man vill ha mera förhandlingar med de sociala parterna och facken vill att regeringen tar det lugnare när det gäller åtstramningar och förändringar.

På måndag får vi se hur pass fackförbunden kan ta hela landet som gisslan. Själv tar jag ledigt, för om barnens lärare strejkar måste jag ta hand om mina pojkar!

Ny tysk press på euroländer att skriva under finanspakten

Tyskland har drivit igenom ett nytt krav i förhandlingarna om den föreslagna mellanstatliga finanspakten för att inte euroländer ska hoppa av. I det senaste utkastet till avtal sägs det att euroländer som inte skriver under finanspakten inte heller ska kunna garanteras att få lån från den nya permanenta räddningsfonden ESM. (Läs mer…)

EU-parlamentet: ”Finanspakten onödig och till och med farlig”

EU-parlamentet gav på onsdagen den planerade finanspakten underkänt. Den är onödig och till och med farlig sammanfattade de politiska gruppledarna, enligt parlamentets presstjänst. Det skedde innan parlamentsledamöterna med en förkrossande majoritet antog en resolution som dömde ut den mellanstatliga pakt som Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy förmådde EU-toppmötet i december att ge klartecken till när en fördragsändring stoppades av Storbritanniens David Cameron. (Läs mer…)

Powered by WordPress | Palm Pre Reviews at Palm Pre Blog. | Thanks to Juicers, Free MMO and Fat burning furnace